Allt mer lärartid läggs på adhd-utredningar. Men inte alltid på de elever som faktiskt har svårt att hänga med. Det skriver Jenny Maria Nilsson i en krönika.

När man vill fördela resurser utifrån NPF-diagnoser så skapar man incitament till en osund diagnosjakt, skriver Linnea Lindquist i en krönika. 

I ”Flickan i korridoren” berättar Elinor Torp om Karolina och andra ”tysta flickor” som inte fungerar i klassrummens kaos. Ingegärd Waaranperä läser en iskallt brinnande anklagelseakt mot svensk skola.

ADHD-medicin er en del af hverdagen på Kibæk Skole – også for lærer Henrik Borré. Men selvom medicineringsopgaver kan virke som et skræmmende stort ansvar, står han ikke alene med det – det har ledelsen sørget

Först stängdes Emma av efter att ha överfallit en lärare – sedan utfärdades ett skyddsombudsstopp som innebar att personalen inte fick undervisa henne. Åtgärden bidrog till att hon fick självmordstankar.

Biträdande verksamhetschef för grundskolorna, Fredrik Ignell, kommenterar vill inte kommentera det enskilda fallet med Ronnys son. Han menar att Västerås skolor står väl rustade för att ta hand om elever som behöver särskilt stöd.

Trots förvarning om sonens svåra adhd och autism klarade inte skolan i Västerås att ge rätt stöd till hans son i förskoleklass, menar pappa Ronny. Skolan ville begränsa sonens undervisning till en timme per dag – något som Ronny beskriver som ”Kränkande särbehandling”.

Samtidigt som Lärarnas yrkesetiska råd gör sitt officiella uttalande kring Magister Nordströms reklam för adhd-utredningar, publicerar läraren ytterligare ett kommersiellt samarbete i sina sociala kanaler.

För att skolan ska bli en plats för alla elever behöver vi skapa en inkluderande skola som lyssnar på forskningen, skriver debattörer från Hjärnfonden och KIND.

En strukturerad och barnvänlig ordning skulle öka arbetsron i svensk skola långt mer än hörselkåpor, paddor, appar, brusreducerande glasögon, snurrstolar och skärmar, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.