Det fria skolvalet har tippat maktbalansen till föräldrar i så hög utsträckning att man faktiskt kan ifrågasätta vem som egentligen styr. Vill mammor och pappor välja bort ”osorterade flyktingar” så kan de göra det, skriver Anders Lindberg

Flyktingbarnen skulle få börja skolan i samma hus som friskolan Thoren Framtid i Ronneby. Men kommunen valde plötsligt att flytta dem till annan lokal. En effekt av protesterande föräldrar, enligt kritiker.

Om man är nyanländ är språket är den viktigaste nyckeln för att ta sig in i det svenska samhället och etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen gör därför en rad satsningar på svenskundervisningen.

Friskolans föräldrar gjorde uppror när de fick veta att eleverna skulle dela entré med flyktingbarnen. "Ren apartheid", säger Jan-Erik Wildros (S) i utbildningsnämnden i Ronneby.

Ett ensamkommande flyktingbarn med placeringsort Kramfors ska ha fått vänta i ett halvår på att börja skolan. Nu kräver Skolinspektionen att kommunen ger svar kring skolköerna.

Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, träffade statssekreteraren på Arbetsmarknadsdepartementet, Erik Nilsson, tidigare i veckan, för att diskutera skolans möjligheter att ge alla nyanlända en bra utbildning.

På Norrtullskolan i Söderhamn får nyanlända elever gå i en förberedelsegrupp innan de börjar i sin nya klass på heltid. Eleverna är överens om att det är en bra väg in, framför allt till språket.

I år sökte rekordmånga elever till Granbergsskolan. Biträdande rektor Micael Ling bekräftar bilden av en ojämn födelning av antalet nyanlända elever i kommunen. Det höga trycket ställer krav på flexibilitet inom organisationen och det händer att man tvingas säga nej till sökande.

Strömmen av flyktingbarn har minskat dramatiskt sedan årsskiftet. De som kommit finns nu jämnt fördelade på skolorna i Hudiksvalls kommun.

Tio procent av landets kommuner har tagit emot hälften av alla nyanlända elever. En av de kommunerna är Söderhamn, där man hela tiden arbetar för att göra vägen in i skolan bättre och enklare.

Arbetet med nyanlända ställer nya krav på ­skolan. Tre lärare berättar om sina erfarenheter.  

Varje kommun bör ha en central enhet som kraftsamlar arbetet med att ta emot nyanlända barn och ungdomar i skolan, förskolan och fritidshemmet.