Psykologen: Lärare behöver handledning för att inte slita ut sig. "Att uteslutande undervisa nyanlända kan ta mycket ­energi", säger Anton Sjögren.  

Basketen och skolan har blivit femtonåriga Murtaza Nazaris fasta punkter. Han kom ensam från Afghanistan i oktober.  

Varje kommun bör ha en central enhet som kraftsamlar arbetet med att ta emot nyanlända barn och ungdomar i skolan, förskolan och fritidshemmet. Det föreslår Lärarförbundet i sitt integrationspolitiska program.

Arbetet med nyanlända ställer nya krav på ­skolan. Tre lärare berättar om sina erfarenheter.  

Kristinehamns kommun har startat ett projekt i samarbete med arbetsförmedlingen som riktar sig till nyanlända lärare. Genom projektet får deltagarna undervisning i svenska, samtidigt som de gör praktik på en skola.

För att nyanlända elever ska integreras bättre behöver skolan lära sig att ta till vara deras språk, menar Sari Vuorenpää som är forskare i svenska och didaktik och undersöker samspelet mellan texter och samtal.

Angeredsgymnasiet tar hjälp av företag och föreningar för att ge nyanlända elever en bra start.  

Lärarnas tidning har frågat riksdagspartierna vad de anser är viktigast för att fler nyanlända elever ska klara kunskapsmålen i skolan.    

Det finns fördelar med att undervisande lärare själva kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper. Det anser kartläggningsexperten Anniqa Sandell Ring, projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Alla nyanlända elevers kunskaper ska kartläggas enligt en ny lag. Men kommunerna som tar emot flest flyktingar bryter mot lagen.

I ett rum på fjärde våningen i mottagningsskolan Mosaik i Malmö sitter Sharafudin Samadi, SO-läraren Lisa Lundkvist och tolken Akmal Sati. Tillsammans ska de ta reda på vad Sharafudin kan i historia, alltså steg 3 i kartläggningen av nyanländas ämneskunskaper.

Förskolläraren Zakaa Mousa hoppas kunna hjälpa barn som också flytt.