Friskolornas Riksförbund vill att regeringen låter friskolor ta emot ukrainska barn. ”Bra förslag – om resurser tillförs”, säger LR:s Robin Smith.

Samtidigt som antalet flyktingfamiljer från Ukraina som kommer till Sverige ökar, börjar skånska kommuner förbereda sig för att erbjuda barnen plats i skolan.

‘Our heart goes out to them, but we need help,’ says Nottingham’s education chief.

Friskolornas riksförbund har uppmanat regeringen att återinföra möjligheten för friskolor att ta emot nyanlända elever, även om det innebär att de skulle gå före i skolornas egna köer.

Gymnasielagen orsakade hård debatt innan den antogs i maj 2017. Lagen skulle ge ensamkommande unga en chans till en framtid i Sverige. Men fler än tre av fyra vet fortfarande inte om de har någon morgondag här.

De första ukrainska familjerna har kommit till Sörmland och på flera skolor i länet förbereder man sig på att ta emot barn. Per-Ola Andersson är rektor på Stenhammarskolan i Flen. "Vi har en lång erfarenhet i Flen att ta emot barn från andra delar av världen och kunna erbjuda dem en bra undervisning", säger han.

Fristående skolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor – men få nyanlända elever. Överrepresentationen består i stället främst av elever födda i Sverige med välutbildade föräldrar från länder med goda utbildningssystem. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet.

Uppsala kommun ska informera nyanlända föräldrar om vad svensk förskola är, vilken rätt man har till förskola, och hur det fungerar i praktiken. Förskola förbättrar språkutvecklingen i svenska, och ger också barn och föräldrar kontakt med andra, säger projektledaren Åsa Chirinos.

Att barn börjar i förskola bör vara kommunens ansvar – inte föräldrarnas, anser regeringen. Syftet är främst att i större utsträckning få barn till nyanlända att börja i förskolan.

Nu går regeringen fram med ett antal förslag med syfte att kraftigt öka antalet valideringar i Sverige. Att kunna få sina tidigare förvärvade kunskaper synliggjorda och erkända genom intyg eller betyg är ett effektivt sätt att ge fler tillgång till arbetsmarknaden eller vidare studier.

Alla blivande komvuxelever ska få möjlighet att visa sina förkunskaper, i de fall det saknas betyg eller intyg. Syftet är att eleverna ska komma ut på arbetsmarknaden snabbare.

Ett nytt begrepp sprider sig inom pedagogiken i Sverige; nämligen ”transspråkande”. Enligt professor Pirjo Lahdenperä vid Mälardalens högskola så är det en viktig ingrediens när det kommer till att underlätta för både elever och pedagoger i språksvaga skolmiljöer.