Att göra oss av med ungdomar som redan kommit en bra bit på vägen med språkinlärningen, etablerat ett stort nätverk och efter bästa förmåga integrerats i det svenska samhället är ett oerhört slöseri, skriver lärare och företrädare för uppropet ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar”.

Det är en stor utmaning för skolor att ta emot många nyanlända elever. Men Skolverket drivs inte av ideologiska dogmer. Och riktlinjer om att nyanlända från början ska placeras i en vanlig klass oavsett förkunskaper finns inte, skriver Kjell Hedwall, Skolverket, i en replik.

Nyanlända barn har liksom alla elever rätt till en god och likvärdig utbildning. Men för att kunna tillgodose elevernas behov krävs en långsiktig planering där lärare och studiehandledare ges rätt förutsättningar, skriver Hülya Basaran, universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.  

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Väldigt många nyanlända barn klarar inte av skolan. En bidragande orsak är Skolverkets riktlinjer att nyanlända elever redan från början ska placeras i en vanlig klass, oavsett förkunskaper. Det är en ideologisk dogm om inkludering och social rättvisa som motverkar kunskap och inlärning, skriver Henrik Sundström (M).

Att läsa med elever födda i Sverige har gjort att jag lärt mig både språket och kulturen snabbare. Jag är glad att jag blivit behandlad på samma sätt som de andra i klassen av lärarna, skriver den nyanlända eleven Shoaib Ramazani.

Under 2015 kom många nyanlända barn. Skolinspektionens granskning visar att många skolhuvudmän har klarat av att ta emot dem snabbt i landets grundskolor.

De senaste åren har svensk skola tagit emot många nyanlända elever. Flera kommuner har lyckats väl. Samtidigt använder många skolor schablonlösningar för alla elever oavsett skolbakgrund. Därmed finns risk att elever tappar kunskaper de redan inhämtat, skriver Helén Ängmo, Skolinspektionen.

Vari ligger vinsten i att en nyanländ från Afghanistan ska kunna rabbla Gustav Vasas söner, frågar sig läraren Tomas Jönsson.

Det senaste året har allt fler nyanlända med specialkunskaper som behövs på svensk arbetsmarknad utbildats i så kallade snabbspår. Målet är att snabbt bereda personer med rätt kompetens tillträde till områden som ropar efter arbetskraft.

De nyanlända eleverna på Karolinska gymnasiet läser utöver svenska även estetisk verksamhet. Där har de fått möjlighet att illustrera sina drömmar om framtiden och hur det är att vara på väg mot något nytt.

Vi accepterar aldrig att gränskontrollen flyttar in i klassrummen. Men att elever får klartecken om att få stanna så länge de deltar i gymnasiestudierna är bättre än att de tvingas lämna Sverige mitt under sin studietid. Det skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand i sitt svar till tre lärare på språkintroduktionsprogrammet.