I juni scorede de danske elever en flot tredjeplads i en helt ny Pisa-måling af, hvor gode eleverne er til at tænke kreativt. En test, som Lego Fonden viser sig at have støttet økonomisk.

Elever som känner sig otrygga och upplever en bristande studiero presterar sämre. Det slår Skolverket fast i en fördjupad analys. "Självklart, men det finns andra parametrar som är lika viktiga", säger matematikläraren Anna Smit.

15-åringar som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har lägre matematikresultat i Pisa 2022 jämfört med elever som oftare upplever studiero. Elever som uppfattar att det finns bristande säkerhet i skolan har också lägre resultat i Pisa 2022, visar ny rapport.

Study finds serious impact on life chances and mental health of young people amid calls to reassess resits policy in England.

Results show wide variations across England, while share of top grades in Wales and Northern Ireland drops.

I den här rapporten redovisar Skolverket enkätdata om svenska 15-åriga elevers användning av digitala verktyg i ett nordiskt jämförande perspektiv. I rapporten undersöks även relationen mellan elevernas användning och deras resultat på PISA-provet. (pdf)

15-åringar som använder digitala verktyg i skolan några timmar per dag har högre resultat i PISA 2022, jämfört med elever som gör det sällan eller väldigt mycket. De som däremot använder digitala verktyg till annat än lärande i många timmar, både i skolan och i hemmet, har sämre resultat på PISA 2022, visar ny rapport.

Pisachefen Andreas Schleicher har pekat ut mobilerna som boven i dramat när det gäller svenska elevers fallande Pisa-resultat. Nya siffror från Skolverket ger stöd åt hans linje.

Danmark klarer sig godt i den første Pisa-test af kreativ tænkning, og det kan ifølge Pisa-forskerne bl.a. skyldes, at det kreative og praktisk-musiske anerkendes i danske læreplaner og senest endda er blevet eksamensfag.

Sverige har blivit “ett av länderna med sämst disciplinärt klimat” enligt den senaste Pisa-undersäkningen - en dramatisk nedgång sedan tidigare undersökningar. Men denna försämring kan troligen till stor del bero på en översättningsmiss, menar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, på bloggen Ekonomistas.

Den här rapporten diskuterar hur man kan skapa ett bättre system för kunskapsuppföljning i den svenska grundskolan och hur resultaten i sin tur kan användas för att förbättra informationssystemet. (pdf)

Lärare vet väldigt lite om hur deras elever står sig jämfört med elever på andra skolor. Det saknas helt enkelt relevanta kunskapsmätningar, visar en ny rapport. ”Att återkoppling leder till att vi förbättrar oss har vi alltid vetat. Men det verkar ha glömts bort eller undertryckts medvetet”, säger professor Magnus Henrekson.