I fyra fall av tio får elever som skrivit ett nationellt prov en generösare rättning av skolans lärare än av en extern bedömare. Det förekommer också att elever blir strängare bedömda. Totalt sex av tio resultat från nationella prov kan därmed ifrågasättas, visar en färsk rapport från Skolinspektionen.

På onsdag beslutar riksdagen att skolans nationella prov ska styra elevernas betyg mer. I dag är det ofta stor skillnad mellan de betyg eleverna får och resultatet på de nationella proven, men åtgärden får kritik.

Regeringen vill att de nationella proven ska påverka betygen mer än de övriga som görs under läsåret. Samtidigt som riksdagen på onsdagen ska besluta om förslaget kommer bli verklighet, oroar sig somliga elever för ökad stress. "Jag tycker att det är bra som det är", säger Amanda Svedebäck, som går i nian och som i…

Kritiken kommer från Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

En studie från Karlstads universitet visar på allvarliga kvalitetsbrister i de nationella proven i läsförmåga för årskurs nio.

En studie visar att de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk har uppenbara brister. Brister så stora att de inte utgör grund för betygssättning.

Politikerna i Borås vill börja mäta hur bra skolorna lär ut, genom att följa varje elevs utveckling på de nationella proven.

Lärarna slipper lägga tid på att tyda snåriga handstilar. Och bedömningarna blir rättvisare. På Norra Reals gymnasium finns goda erfarenheter av digitala prov.

Stress och press. Det är vad flera skolelever kan känna inför de nationella proven som börjar under november i hela landet. "Om jag var statsminister skulle jag ta bort dem," säger Sara Isik lärarstuderande vid Linköpings universitet.

För inte så länge sedan gick de också i grundskolan och gymnasiet. Nu är de studenter vid Linköpings universitet. Här är deras tips på hur man klarar stressen och pressen inför de nationella proven.

De nationella proven ska få en tydligare roll. Specialpedagog Helena Wallberg anser att specialpedagogiken marginaliseras.

Den främsta bedömningsplattformen ska utgöras av betygen. Högskoleprovet ska vara en andra chans, och inte som det är idag – en genväg som främst nyttjas av barn från väletablerade akademikerfamiljer, skriver Frida Gunnarsson och Gustav Ekström från Socialdemokratiska studentförbundet.