De nationella proven får lärarna att gå på knäna. Det hävdar lärarfacken som är starkt kritiska till den allt stora arbetsbörda som läggs på lärarna när allt fler nationella prov har blivit obligatoriska. "Det finns lärare som måste rätta 500 nationella prov varje vår", säger Cecilia Rahbeck Nöhr.

Digitala system för pedagogisk bedömning öppnar möjligheter som inte finns med papper och penna. Dessutom frigörs tid för lärarna. Skolverket bör tillsätta en arbetsgrupp för att utveckla ett digitalt system för nationella prov, skriver Agneta Gulz och Magnus Haake. Lunds universitet.

Var femte elev fick högsta provbetyg i engelska och svårast att nå godkänt provbetyg hade de elever som hade ämnesprovet i svenska som andraspråk. Det visar statistik från de nationella proven som elever i årskurs 6 gjorde läsåret 2012/2013.

Den genomsnittliga betygspoängen på ämnesproven i årskurs 6 var något högre i fristående skolor jämfört med kommunala skolor i samtliga ämnen. Det skriver Skolverket i ett PM som sammanfattar ämnesproven i årskurs 6 vårterminen 2013.

Pisa-rapporten visade att svenska 15-åringars mattekunskaper har rasat i botten. Men på nationella proven ser det bättre ut – särskilt på Enskilda gymnasiet i Stockholm som fått bäst resultat i landet.

Kunskapskraven i läroplanen och de nationella proven i språk – de matchar inte varandra. Så vad får vi då ut av proven, undrar Per Måhl, lärare, författare och föreläsare i betygsättning och bedömning.

Vi vill att centralrättning av avidentifierade nationella prov ska vara ett av Folkpartiets vallöften. Det skulle minska arbetsbelastningen för lärare och ge rättvisare bedömning av proven, skriver tre representanter i Liberala ungdomsförbundet.

Från och med den 1 oktober i år ska de nationella kursproven användas som stöd för bedömning och betygssättning även på komvux.

Att friskoleelever presterar bättre på nationella prov stämmer inte. Högre resultat beror på att friskolorna rättar proven alltför generöst, visar ny forskning. Det skriver Mikael Färnbo.

Naturligtvis vill alla att elever ska bedömas rättvist. Men lika självklart är att eleverna ska ges en utbildning med både bredd och djup. Ingen vill att innehållet ska snävas in och bli torftigare. Det skriver Dagens Nyheter på ledarplats.

Skolornas bedömning av de nationella proven spretar. Störst skillnader är det mellan lärares bedömningar av uppsatser. Det visar Skolinspektionens senaste omrättning av nationella prov där anlitade behöriga lärare bedömt proven på nytt.

90 000 nationella prov har kontrollrättats av Skolinspektionen. Resultat: Friskolorna är mer generösa. – Nu bekräftas bilden att friskolor är generösare av den nya studien, säger Jonas Vlachos, biträdande professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.