De nationella proven kostar skolmyndigheterna hundratals miljoner kronor varje år, men de fyller inte sitt fulla syfte att göra betygsbedömningen likvärdig. -Det här får inte innebära att de skrotas, säger Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner.

Den fria formen i uppsatsskrivning ger lärare stort bedömningsutrymme. Risken är stor att två lärare bedömer samma elevuppsats olika. Skolinspektionen rekommenderar därför i en rapport till regeringen att uppsatsskrivning tas bort från nationella prov.

De nationella proven fyller inte den funktion som regeringen tänkt sig. De har inte gjort betygssättningen mera rättvis, trots att de kostar 150 miljoner kronor om året.

De nationella proven fyller inte den funktion som regeringen tänkt sig. De har inte gjort betygssättningen mera rättvis trots att de kostar 150 miljoner kronor om året.

Idén med nationella prov är bra, men i praktiken leder dagens prov till orättvisor. Det säger gymnasieelever DN har talat med.

De nationella proven kostar skattebetalarna minst 150 miljoner årligen – utan att nå det syfte regeringen och utbildningsminister Jan Björklund avsett. Inget tyder på att betygssättningen blivit mer rättvisande och rättssäker.

Thomas Persson, lärare i historia på Bregårdsskolan älskar historia så när han fick förfrågan att vara med och utforma ett nationellt prov i historia så nappade han direkt.

Att män får bättre resultat på högskoleprovet än kvinnor beror på olika förväntningar på män och kvinnor i samhället. Det menar jämställdhetskonsulter som SvD pratat med.

Ända sedan högskoleprovet började ges 1977 har män haft bättre snittresultat än kvinnor. Nu visar det sig att det nya provet med mer matte och färre ord gjort männens försprång ännu större.

Skolinspektionen beslutar att Navestadskolan i Norrköping får använda färdighetsprov inför årskurs fyra. Det innebär att de bästa eleverna får chansen till vidareutbildning.