Ett digitalt monster eller en rättvis kunskapsbedömning av landets skolelever. Åsikterna om de digitala nationella prov som från och med nu införs i sexan, nian och på gymnasiet går isär. En del lärare och elever tror det blir bättre, men facket tvivlar.

I takt med att de nationella proven blir viktigare för betygssättningen i olika ämnen får de också en större inverkan på undervisningens utformning. När provresultat ska ”särskilt beaktas” och elevers meritvärden kalibreras mot sammanvägda provbetyg på de nationella proven kommer lärarna i allt högre grad att undervisa för att eleverna ska klara proven snarare än…

Skolverket har bestämt att vi ska ha en ny digital plattform för nationella prov. Men systemet fungerar dåligt och stjäl tid från det vi egentligen ska göra, skriver gymnasielärare Karin Berg.

Lärarkritiken mot Skolverkets provplattform är stenhård. Gymnasieläraren Daniel Skäremo Holmberg är missnöjd med hur avdelningschefen Marcello Morrone bemöter den. ”Skolverket säger att allt kommer att bli bra, bara vi gör som de säger” säger han.

Svenska gymnasieelever skriver de nationella proven digitalt för första gången. Detta är en del av ett regeringsuppdrag för att bland annat göra provbetygen rättvisare. Gymnasieeleverna Ebba och Isak i Sala säger sitt om beslutet.

En del nationella prov i årskurs 6, 9 och gymnasiet ska från och med nu enligt lag ske digitalt. Varje elev gör anonymt proven på Skolverkets provplattform och rättas sedan på ett sätt som garanterar en likvärdig bedömning över hela landet. I Hofors skolor har kravet på att vid provtillfället säkert kunna koppla upp varje…

”Vi förväntas tiga still om bristerna och de risker som den här reformen innebär” skriver läraren Towe Falk i en debattartikel om Skolverkets digitala provplattform. Här svarar Skolverket på kritiken.

Nära 11 000 elever i årskurs 3 når inte målen i läsförståelse i nationella proven 2023/24. Drygt 12 000 elever får underkänt i stavning och interpunktion. De nationella proven ska vara betygsgrundande – men forskare och lärare varnar för att elever riskerar att slinka igenom för enkelt.

Många barn inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

Sex procent av niorna fick underkänt i svenska i de nationella proven, enligt ny statistik från Skolverket. Men betyget bärs upp av de muntliga delarna. I läsförståelse fick nio procent underkänt och i skrivförmåga hela 15 procent, visar en rapport från Uppsala universitet.

Provgruppen dokumenterar årligen provresultaten och svaren på provens lärarenkäter. Tidigare har detta gjorts i två separata dokument, Resultatrapport och Sammanställning av lärarenkäter, men från och med vårterminen 2023 görs detta i en och samma rapport.

Många barn kan inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.