Huvudman och rektors uppföljning av betyg och betygsättning är ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljning av betyg och nationella provbetyg möjliggör insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg.

Högskoleprovet leder visserligen till att fler män antas, men i själva verket motarbetar det män. Det vore bättre att ta itu med högskoleprovets än problem än att kritisera feminismen, skriver Ida Arnstedt och Emma Bjarnevik. Blanche Jarn svarar direkt.

Högskoleprovet är en chans att komma in på högskolan för den som inte har strålande betyg från gymnasiet. Varje person som fuskar sig till ett bra resultat stjäl en studieplats från en annan, ärligare student, skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Justitieombudsmannen sågar förslaget om att införa kontroller med detektorer och kroppsvisitiation av personer som gör högskoleprovet. Även Linköpings universitet ser problem med förslaget.

Förslaget att införa kontroller med detektorer och även kroppsvisitation av personer som gör högskoleprovet sågas av Justitieombudsmannen (JO). Även Göteborgs universitet avvisar förslaget.

Förslaget att införa kontroller med detektorer och även kroppsvisitation av personer som gör högskoleprovet sågas av Justitieombudsmannen (JO). Även Göteborgs universitet avvisar förslaget.

Liberala Studenter tycker att högskoleprovet ska avskaffas eftersom det inte belönar ansträngning. Det är en absurd inställning, skriver Emma Jaensen på ledarplats.

Problemet är inte att män gör bättre ifrån sig på högskoleprovet. Problemet är att allt för många tvingas avsluta högre studier på grund av otillräckliga förkunskaper. Det är därför lärosätena själva ska få ansvar för sina antagningsprocesser, skriver Greta Eulau, Moderata studenter, och Elvira Löwenadler, Moderat skolungdom.

Kvinnor går i större utsträckning ut gymnasiet med bättre betyg än män. Ändå går 30 procent av högskoleplatserna till dem som lyckas bra på högskoleprovet, något som har visat sig gynnar män. Det är dags att vi gör slut med detta ojämställda system, skriver Ida Arnstedt och Emma Bjarnevik, Liberala studenter.

I dag var det dags igen. Mer än 50 000 anmälda provskrivare fick testa sina kunskaper i bland annat matematik, ord- och läsförståelse. Den som lyckas väl förbättrar sina chanser att få studera på landets universitet och högskolor.

En kvinna i 20-årsåldern döms för att ha fuskat på högskoleprovet hösten 2017, rapporterar Västerbottens-Kuriren.

De nationella provens långa bedömningsanvisningar och bedömningsmatriser får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, det menar läraren Filippa Mannerheim. "Jag önskar verkligen att vi var betrodda. Att det var lärarens bedömning som gällde i högre utsträckning", säger hon.