Skolinspektionen har granskat förskolans arbete med jämställdhet. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. (pdf)

En rapport om elevers berättelser om sina erfarenheter av att få betyg i årskurs 6. (pdf)

Denna rapport presenterar delresultat från utvärderingen av betyg från årskurs 6 och utgår ifrån intervjuer med vårdnadshavare till elever i årskurs 6. (pdf)

När Sveriges Skolledarförbund nu presenterar den fjärde upplagan av Du och din lön, kan vi konstatera att löneutvecklingen för skolledarna har varit bra de senaste åren. (pdf)

Denna rapport är den andra delen av en utvärdering av Läslyftet, kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivdidaktik. Umeå universitet har undersökt avtryck och effekter av Läslyftet på bl.a. kollegialt lärande under perioden 2015/16 till våren 2018. (pdf)

Denna rapport är den första delen av en utvärdering av Läslyftet, kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivdidaktik. Material som lärare och förskollärare använder inom Läslyftet är utformat som moduler och Umeå universitet utvärderat de 13 första modulerna. (pdf)

Rapporten ger en historisk och internationell överblick samt presenterar framgångsfaktorer och svagheter utifrån aktuella och konkreta initiativ om att stärka studie- och yrkesvägledningen. (pdf)

Skolverket har gett en projektgrupp i uppdrag att ta fram en jämförelse mellan olika länders betygssystem med särskilt fokus på kunskapskrav och deras funktion att stödja elevernas lärande. Rapporten har tagits fram inom tidsramen oktober 2015 till juli 2016, och behandlar temat betyg och kunskapskrav ur ett internationellt och komparativt perspektiv. (pdf)

Det lönar sig allt sämre att utbilda sig i Sverige. Enligt Sacos beräkningar har lönepremien för högskoleutbildade sjunkit stadigt sedan 2001. I privat sektor sjunker premien mest. Bristande kvalitet i utbildningen och arbetsgivarnas förändrade kompetenskrav kan vara orsak.

Denna utvärdering ger inte någon entydig bild av hur införandet av betyg från årskurs 6 har påverkat eleverna och verksamheten i den svenska grundskolan. Betygen kan endast till viss del sägas ha fungerat som avsett, och vi ser att de bidragit till både negativa och positiva konsekvenser. (pdf)

Utredningen anser att det finns brister i elevhälsans främjande och förebyggande arbete i stort och inte enbart när det gäller frånvaro som ingår i utredningens uppdrag. Det här gör att utredningen har bedömt att det inte går att lägga förslag utifrån uppdraget och att frågan behöver utredas i ett bredare perspektiv. (pdf)

Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet -– förändringar i läroplan för förskolan. (pdf)