Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för att stödja en likvärdig bedömning genom att visa hur kunskapskraven kan konkretiseras. I "Bedömningsaspekter" får du som lärare i grundskolan veta hur du kan förklara kunskapskraven för eleverna. I materialet finns en modell för hur du kan konkretisera kunskapskraven.

Elever som är i stort behov av särskilt stöd kan bli placerade i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning, då får de undervisning utanför sin ordinarie klass. Skolinspektionens granskning av 16 skolor visar att detta ofta ger positivt resultat, men den visar också på flera svårigheter. Läs rapporten här (pdf).

Möjligheten att välja mellan flera olika skolor har påverkat elever med olika familjebakgrund på ungefär samma sätt. Det visar en ny rapport från IFAU. (pdf)

Var femte tjej på högstadiet har blivit utsatt för sexuella trakasserier enligt Friendsrapporten 2014 som släpps idag. Unga tjejer är överlag mer utsatta för kränkningar och känner sig mer otrygga i skolan än killar. (pdf)

SBU har granskat det vetenskapliga underlaget för tester och insatser som används för barn och ungdomar med dyslexi. Rapporten om dyslexi är den första någonsin inom området. (pdf)

En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter (pdf).

En ny undersökning som Friskolornas riksförbund låtit Demoskop göra bland sina medlemmar visar att vid ett vinstutdelningsförbud skulle var femte fristående förskola och skola lägga ner sin verksamhet. Samtidigt uppger ingen friskola att vinst var en viktig drivkraft för att starta skolan. (pdf)

Landets lärare upplever stora brister i förutsättningarna för läsinlärning. Elever med behov av extra läsfärdighetsträning får inte det stöd de har rätt till, förekomsten av skolbibliotek varierar, undervisningstiden växlar mellan olika skolor och är ofta otillräcklig. (pdf)

Svenska lärare får i mindre utsträckning återkoppling på sin undervisning. Fler än genomsnittet uppger att de aldrig fått återkoppling. Det är ett av resultaten i rapporten "Talis 2013: En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7–9". Läs rapporten här (pdf).

Lärare med erfarenhet, högskoleexamen, fast anställning, god social förmåga och högre inkomst stannar i hög grad i läraryrket. En försämring av elevernas förkunskaper får dock lärarna att byta skola. Läs rapporten. (pdf)

I rapporten redovisas en utvärdering av olika typer av läxhjälpsverksamhet på tio skolor. Utvärderingen visar att läxhjälpen på olika sätt och i olika utsträckning kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. (pdf)

Likvärdigheten i den svenska skolan behöver förbättras. Ett sätt att minska resultatskillnaderna mellan skolorna i en kommun kan vara att ha en socioekonomisk resursfördelning. Skriften belyser hur kommunen kan göra och vad som finns att tänka på när man tar fram och beslutar om en sådan fördelningsmodell. (pdf)