Barn och unga har under 2000-talet fått bättre förutsättningar för en god hälsa, men det finns fortfarande tydliga skillnader mellan olika grupper. Läs rapporten från Statens Folkhälsoinstitut. (pdf)

Hur styrs, planeras, säkerställs och efterlevs den garanterade undervisningstiden i grundskolan? Det är frågor som tas upp i denna rapport ur ett huvudmanna- och skolperspektiv. Att få mindre undervisningstid i ett ämne gör att elever riskerar att inte få likvärdiga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt, konstaterar rapporten.

Lärarförbundet har tagit fram rapporten "Lyssna på lärarna - så kan alla elever nå målen". (pdf)

Bara 16 procent av rektorerna anser att det fria skolvalet har haft en positiv effekt på elevernas måluppfyllelse visar UR:s Rektorsbarometer. (pdf)

Universitetskanslersämbetet har tagit fram en ny metod för att undersöka hur många högskolepoäng studenter tar utifrån hur många poäng de varit registrerade för. Analysen visar att den så kallade prestationsgraden bland studenterna sjunker.

Vilka effekter har 1990-talets skolreformer haft? I en ny rapport gör Skolverket en genomgång av forskning om skolreformer och vad man kan säga om reformernas genomslag. Läs hela rapporten här (pdf).

Regeringen beslutar att ge Statens institutionsstyrelse (SiS) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag att pröva en strukturerad modell för skolverksamheten inom SiS under 2013-2015. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 april 2016.

UR har undersökt hur rektorer mår. Undersökningen visar att 89 procent av rektorerna är stressade. Nästan 32 procent, har det så stressigt att de äter lunch på mindre än 15 minuter. Stressen får konsekvenser även för sömnen. 61 procent av rektorerna säger att jobbet gör att de får svårt att sova. Läs rapporten. (pdf)

Läs rapporten ”Låt lärare vara lärare” i sin helhet. (pdf)

Få politiska debatter färgas så kraftigt av nostalgiska föreställningar som skoldebatten. Men nostalgin är inte ett oproblematisk. Risken, hävdar rapportförfattaren Magnus Nilsson, är att en sentimental frågeställning om gårdagens utbildning leder till att man drar fel slutsatser för hur framtidens skola bör utformas. Läs rapporten. (pdf)

De svenska resultaten låg ungefär i mitten både vad gäller resultat och likvärdighet 2009. Men utvecklingen åren 2000-2009 var mer negativ i Sverige än i de flesta andra länder. Läs rapporten från OECD. (pdf)

Stockholms grundskolors arbete med särskilt stöd får kritik i en ny rapport från Stockholms stads revisorer. Bland annat konstaterar revisorerna att det finns risk för att eleverna inte får sina individuella behov tillgodosedda. Läs hela rapporten här (pdf).