I den här rapporten analyserar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren resultatskillnader bland åttondeklassare i TIMSS 2019 som mäter kunskaper inom naturkunskap och matematik. (pdf)

Var fjärde rektor överväger att lämna sitt uppdrag. Rektorer på friskolor har större inflytande över hur de kan använda resurserna, och friskolerektorerna tycker också att långsiktigheten är bättre än de kommunala kollegorna. Det är några av slutsatserna i den andra rapporten i en serie om likvärdighet och ledarskap i den svenska skolan. (pdf)

Nu redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2021. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Den här rapporten ger en bild av kommuners hantering och bedömningar av tilläggsbelopp till fristående resursskolor. (pdf)

Regeringen ger Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet uppdrag enligt nedan. Nationella målsättningar, delmål och indikatorer samt framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. (pdf)

Denna undersökning bland lärare och elever tyder på att lärare gör ett mycket bra jobb för demokratin och väcker ungdomars intresse. Men både lärare och elever på de yrkes­förberedande programmen är mindre nöjda. Här behövs extra insatser. (pdf)

Skolinspektionen har granskat hur gymnasieskolan arbetar med det individuellt inriktade stödet till elever, med särskilt fokus på skyndsamhet, helhet och elevdelaktighet. (pdf)

Inställningen till friskolor och det fria skolvalet är positiv i särskilt utsatta områden. Det visar en undersökning där Demoskop, på uppdrag av Almega, frågat föräldrar till grundskolebarn bosatta i 29 utsatta områden. (pdf)

Vi har granskat hur skolan har arbetat med att informera och motivera eleverna, förutsättningar för god kvalitet och om lovskolan kunnat tillgodose elevernas behov av stöd och stimulans. (pdf)

Ungar & medier är Sveriges största statistiska undersökning av barn och ungas medievanor. Årets upplaga av rapporten är en specialversion där en del av frågorna handlar specifikt om hur medieanvändningen påverkats av coronapandemin. (pdf)

I april 2020 startade Folkbildningsrådet samlingsprojektet Folkbildning i coronatider. Under den gemensamma rubriken samlar Folkbildningsrådet åtta olika delstudier som på olika sätt belyser studieförbundens och folkhögskolornas förutsättningar och arbete i relation till spridningen av coronaviruset i samhället. (pdf)

Coronapandemin och distansundervisningen har drabbat Sveriges gymnasieelever mycket hårt. En majoritet av eleverna (62%) mår sämre idag än de gjorde innan pandemin och många anser att de fått bestående men. Stress över skolan, isolering och ensamhet lyfts som exempel. (pdf)