Skolverkets rapport är ännu en brandvarnare som tjuter. Och dess budskap är lika tydligt som varje gång historien försöker rädda oss från repetition: det börjar aldrig med slutet, skriver Anosh Ghasri på ledarplats.

En rapport från Skolverket vittnar om att det förekommer en bredd av antisemitistiska uttryck i skolan. Uttrycken för detta är både medvetna och omedvetna. Hur låter vittnesmålen? Hör Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket samt Björn Westerström, historielärare som arbetar mot antisemitism, och är knuten till Segerstedtinstitutet. (webbradio)

Skolverket har på uppdrag av regeringen undersökt huvudmän, skolpersonal och elevers upplevelser av antisemitism i skolan och hur skolor arbetar för att motverka antisemitism. Studien visar bland annat att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck och att det behövs kunskap för att upptäcka dessa. (pdf)

Skolverket har fått i uppdrag från regeringen att undersöka hur huvudmän, skolpersonal och elever upplever antisemitism i skolan och hur skolor jobbar för att motverka antisemitism. Rapporten visar bland annat att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck och att det finns svårigheter att upptäcka dessa.

Antisemitiska handlingar och attityder förekommer i varierande grad på de flesta skolor i Sverige, enligt en nationell studie som Skolverket presenterade på måndagen.

En Stockholmsförskola har radikalt förändrat hur de arbetar tillsammans med barnen mot rasism. En del av arbetet går ut på att aktivt prata om olika hudfärger.

Den judiska resursläraren Peter Vig som har arbetat mot antisemitism på Malmö Borgarskola har fått besked om att hans roll tas bort. Sedan 2019 har han arbetat i skolan på deltid som judisk resurs för att öka förståelsen kring judisk kultur och historia. När rollen inrättades var det en stor nyhet och beskrevs som världsunik.

Min farmor, Hédi Fried, berörde många med sin livshistoria. Hennes teori: det är skolans ansvar att ge alla barn demokratiska värderingar, skriver Jonatan Fried. 

”Lättare att passa in”, ”man får vara sig själv” och att ”känna sig hemma”. Så beskriver elever för SVT om varför de valt just Angeredsgymnasiet. Mellan 70-100 elever byter till skola varje år efter att först ha testat ett annat gymnasium.

Undervisning om Förintelsen kan innebära utmaningar för dig som lärare eftersom ämnet är komplext och kan väcka starka reaktioner hos eleverna. Här får du stöd i att planera och genomföra din undervisning om Förintelsen. År 2025 är det 80 år sedan Auschwitz befriades.

Sexism och rasism måste upp på bordet. Amanda Swedsudde, tidigare yrkeslärare, betonar vikten av att stå upp för elever på APL och arbetar i dag för social hållbarhet inom de branscher dagens yrkeselever ska ut i.

I Göteborg ser vi i dag en ökad islamofobi. Muslimer berättar att de inte tycker att staden tar deras situation på allvar. Elever med muslims identitet känner att de inte välkomnas och att deras religionsutövning ses som hinder i skolan. Denna utveckling måste vändas, och det räcker inte med fina ord om allas lika värde. Det som krävs är ett…