En sammanställning av anmälningar som hatbrottsmarkerats av polisen och där Brå har identifierat ett hatbrott. (pdf)

Antalet polisanmälda hatbrott 2024 ligger överlag på samma nivå som 2022. Samtidigt har anmälda hatbrott i skolan och hatbrott med antisemitiska motiv ökat något. Det visar en ny rapport.

Antalet polisanmälda hatbrott i skolan har ökat de senaste åren, visar statistik från Brå. Nazistiskt klotter eller nazisthälsning var den vanligaste formen.

Antisemitism är ett problem i många skolor och skolans arbete mot hatet och fördomarna behöver stärkas. Framför allt är det dags för ett rejält kunskapslyft, skriver DN på ledarplats.

Skolverkets rapport är ännu en brandvarnare som tjuter. Och dess budskap är lika tydligt som varje gång historien försöker rädda oss från repetition: det börjar aldrig med slutet, skriver Anosh Ghasri på ledarplats.

En rapport från Skolverket vittnar om att det förekommer en bredd av antisemitistiska uttryck i skolan. Uttrycken för detta är både medvetna och omedvetna. Hur låter vittnesmålen? Hör Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket samt Björn Westerström, historielärare som arbetar mot antisemitism, och är knuten till Segerstedtinstitutet. (webbradio)

Skolverket har på uppdrag av regeringen undersökt huvudmän, skolpersonal och elevers upplevelser av antisemitism i skolan och hur skolor arbetar för att motverka antisemitism. Studien visar bland annat att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck och att det behövs kunskap för att upptäcka dessa. (pdf)

Skolverket har fått i uppdrag från regeringen att undersöka hur huvudmän, skolpersonal och elever upplever antisemitism i skolan och hur skolor jobbar för att motverka antisemitism. Rapporten visar bland annat att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck och att det finns svårigheter att upptäcka dessa.

Antisemitiska handlingar och attityder förekommer i varierande grad på de flesta skolor i Sverige, enligt en nationell studie som Skolverket presenterade på måndagen.

En Stockholmsförskola har radikalt förändrat hur de arbetar tillsammans med barnen mot rasism. En del av arbetet går ut på att aktivt prata om olika hudfärger.

Den judiska resursläraren Peter Vig som har arbetat mot antisemitism på Malmö Borgarskola har fått besked om att hans roll tas bort. Sedan 2019 har han arbetat i skolan på deltid som judisk resurs för att öka förståelsen kring judisk kultur och historia. När rollen inrättades var det en stor nyhet och beskrevs som världsunik.