Malmö Stads senaste rapport om antisemitism i skolor har väckt starka reaktioner. I rapporten kan man läsa om fysiska och verbala attacker mot judiska elever i Malmös klassrum.

När antisemitism på skolgården är vardag har det gått för långt, för länge sedan, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

Verkligheten är att många upplever att lärare och skolledare väljer tittar åt ett annat håll när antisemitiska utfall sker, skriver Fredrik Haage på ledarplats

Hur ser det ut med antisemitismen i Malmös skolor, vad beror den på, vad har hänt över tid, och vad kan göras? I podden medverkar rapportförfattaren Mirjam Katzin, Malmö stads samordnare mot antisemitism i skolan, och Fredrik Sieradzki, judiska informationscentret vid judiska församlingen i Malmö. (webb-radio)

Stockholms stad bör omgående tillsätta en utredning av antisemitismen i stadens skolor och ta fram en konkret åtgärdsplan utifrån resultaten. Det föreslår Vänsterpartiet, med bakgrund av att en likande rapport tagits fram av Malmö stad, som visar på en oacceptabel situation för judiska elever.

Läget för judiska skolelever i Malmö är mycket oroande. I en ny rapport finns en betoning på Mellanösternkonflikten kopplat till tydliga uttryck för antisemitism. Samtliga intervjuade judiska elever säger att judar håller sig ifrån vissa Malmöskolor då de inte känner sig säkra där, skriver Aron Verständig, Petra Kahn Nord och Nina Tojzner.

En kartläggning av antisemitismen i Malmös skolor har kritiserats av Bulletins medarbetare Lars Åberg för att delvis lägga över ansvaret för problemet på lärarna. Men kommunen menar att instruktionerna till lärare ska ses som ett nödvändigt stöd i deras vardag.

En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. (pdf)

Skolgårdsrasism, utanförskap och konspirationsteorier. I en rapport som gjorts av Malmö stad djupintervjuas 14 judiska barn och unga om antisemitismen i Malmös skolor. "Nu har vi det svart på vitt att antisemitismen är utbredd på skolorna", säger Sara Wettergren (L).

När judinnan ”Rebecca” gick i grundskolan i Malmö utsattes hon för antisemitiska kommentarer och rasistiska skämt. En gång gick det så långt att hon polisanmälde en elev.

Det har blåst storm på Vita havet och Konstfacks utställningssal har den senaste tiden vållat höga debattvågor. Konstnärskollektivet Brown Island, där elever med minoritetsbakgrund ingår, vill byta namn på lokalen. "Att tolka själva namnet som ett uttryck för rasism, och att kräva ett namnbyte, är fel väg att gå", skriver professor Sara Kristoffersson på Konstfack.

Under sina år som lärare har Peter Vig återkommande utsatts för hat och hot på grund av att han är jude. Att möta elever och prata om antisemitism och rasism tror han kan göra skillnad i hur vi dömer eller inte dömer varandra. Sedan pensionen jobbar han deltid på Borgarskolan för att prata om judendom,…