Hans mormor var ett barn när hon fördes till Auschwitz. Nu berättar Daniel Feinbaum hennes historia för elever i svenska skolor. Men alla skolor öppnar inte dörren.
Hågkomstresorna i spåren av Förintelsen fick Alice Wendin och Livia Johnsson att engagera sig i ett elevnätverk som främjar diskussion och reflektion och som vill vara en motpol mot radikala krafter.
Madeleine Smith är förstelärare på Höjaskolan och är numera också anställd som guide genom Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Här delar hon med sig av sina erfarenheter kring att undervisa om Förintelsen, om elevernas lärande och om att rusta sig för svåra diskussioner.
Niondeklassare på Gottsundaskolan har fått möjligheten att träffa och ställa frågor till förintelseöverlevare. Det gjordes i samband med förintelsens minnesdag.
Vi visar eleverna att Förintelsen inte skedde i ett vakuum – den antisemitism som möjliggjorde Förintelsen hänger ihop med den som finns i dag, skriver undertecknarna.
Med bilder och filmat material som inte visats för bred publik tidigare, vill Forum för levande historia nå ut med kunskap om Förintelsen till lärare och elever. En ny klassrumsfilm släpps under våren.
Den svenska skolan är bra på att undervisa om andra världskriget och Förintelsen. Men nutida antisemitism viftas bort som skämt och hård jargong. Det är ett svek mot judiska elever, skriver rektor Linnea Lindquist.
Antalet polisanmälda hatbrott 2024 ligger överlag på samma nivå som 2022. Samtidigt har anmälda hatbrott i skolan och hatbrott med antisemitiska motiv ökat något. Det visar en ny rapport.
Antalet polisanmälda hatbrott i skolan har ökat de senaste åren, visar statistik från Brå. Nazistiskt klotter eller nazisthälsning var den vanligaste formen.
Antisemitism är ett problem i många skolor och skolans arbete mot hatet och fördomarna behöver stärkas. Framför allt är det dags för ett rejält kunskapslyft, skriver DN på ledarplats.