Det finns en djup orättvisa i det svenska skolsystemet. Regeringens utredning löser inte problemet. Snarare tvärtom. Det skriver Linnea Lindquist på ledarplats.
Almega utbildning, tidigare Friskolornas riksförbund, ser en bister utveckling om förslaget om minskad skolpeng till friskolor blir verklighet. "Det här är diskriminering av friskoleelver", säger Andreas Mörck, förbundsdirektör.
Under torsdagen överlämnas utredningen om nationell skolpengsnorm till regeringen. Utredningen föreslår att skolpengen till friskolor sänks. "Det här riskerar att slå ut hälften av Sveriges friskolor", säger Andreas Mörck, Almega Utbildning.
Ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. Så kommenterar Stockholms skolborgarråd Emilia Bjuggren (S) utredningen som i dag föreslår att kommuner ska få dra av 6 procent från skolpengen till friskolor.
Kommuner ska få göra ett avdrag på sex procent i skolpengen till friskolor, föreslår regeringens särskilda utredare. Däremot föreslår hon inte några statligt bestämda och bindande nivåer för hur mycket kommunerna måste lägga på sina egna skolor.
En vägledande norm för vilka resurser som skolan bör få kombinerat med ett avdrag från skolpengen till enskilda huvudmän, som reflekterar skillnaden i ansvar mellan kommunala och fristående skolor. Det är de två största förändringsförslagen som läggs fram i delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan.
Nio av tio lärare vill att regeringen går längre än förslagen i utredningen om vinstbegränsning i skolan – och stoppar vinsterna helt. "Vinsterna är motorn i hela systemet med marknadsskolan, säger Robin Smith, Sveriges Lärare.
Regeringen bör skjuta till mer resurser till yrkeshögskolan. Det skulle både motverka arbetslösheten och innebära en långsiktig satsning, skriver företrädare för branscherna inom bygg- och installationssektorn.
I Värmdö har vi valt att prioritera skolan – nu behöver fler kommuner göra detsamma, skriver Amie Kronblad (L), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Värmdö.
Pajala ska spara 20 miljoner kronor under året, och de stora underskotten finns inom skola och omsorg. Som en del av kommunens sparpaket får lärare som dricker kaffe löneavdrag. – Det visar på desperation, säger Mikael Kemi, ordförande för Sveriges Lärare.
Sparkraven i Sala har fått lärarna att sparka bakut. 75 procent vill byta jobb och bara en knapp procent vill helhjärtat rekommendera Sala Kommun som arbetsgivare, enligt en ny undersökning.