USedan Ulf Kristerssons svägerska gick in i styrelsen för stiftelsen Teach for Sweden, en svensk variant av det ifrågasatta Teach for America har anslagen till stiftelsen dubblerats. Så sent som i april satt Ulf Kristersson själv med i ett möte där det beslutades om medel, pengar alltså, till stiftelsen kunde Aftonbladet avslöja, skriver Jenny Wennberg…

Inför en nationell, behovsbaserad finansieringsmodell för skolan där grunden är kostnaden för att bedriva undervisning av hög kvalitet, föreslår Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Familjen Lindblad/Hellqvist lämnade storstaden i jakt på lugnet. Då hamnade deras dotter på en stor förskola – med 180 barn. Samtidigt växer missnöjet bland föräldrar i kommunen efter att deras barn flyttas runt till synes som en del i ett budgetpussel.

Nu kommenterar statsminister Ulf Kristersson Aftonbladets granskning om att han satt med och beslutade om mer pengar till Teach for Sweden, en stiftelse där hans svägerska sitter i styrelsen. Något som kritiserats på flera håll.

UNICEF Sveriges kommunrapport 2026En jämförelse av kommuners ekonomiskainvesteringar i barn. (pdf)

Kommuners verksamhet och prioriteringar har en direkt påverkan på barns uppväxtvillkor, utveckling och välmående. Trots det saknas till stor del rikstäckande och jämförbara data över hur bra kommuner är på att investera i barn.

Ulf Kristersson deltog personligen på mötet där hans svägerskas stiftelse Teach for Sweden fick fler miljoner. Pengarna togs från ”integration och jämställdhet”, som minskades med samma belopp. Beslutet beskrevs som ”angeläget”.

I en butik kan vi låta bli att köpa in en produkt. Vi kan sälja något annat istället. Men i skolan kan vi inte välja bort ett ämne för att budgeten inte räcker till. Undervisningen måste genomföras ändå. Josefin Gennerud skriver om bristen på läromedel i skolan.

I 20 års tid har läranderesultaten pekat spikrakt nedåt i Finland. Hur ska vi lyckas vända den trenden? Det har en arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet grunnat på. I den färska slutrapporten efterlyses något som tenderar vara en bristvara i dagens Finland: pengar.

Mer ordning, tydligt strukturerad undervisning och gemensamma normer är vad elever i socioekonomiskt svaga områden behöver, enligt rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist. I sin nya bok hävdar hon att ”mer pengar är de lata politikernas lösningar på komplexa problem”.

Regeringen går vidare med krav på ekonomisk redovisning för varje enskild friskola. Det blir också tidsbegränsningar för vinstutdelning. Men förslaget om att stoppa ägare som tar ut vinst från att söka statsbidrag hänger i luften. Det bekräftar källor för Vi Lärare.

Skolmatsbudgeten har inte hängt med inflationen. Sedan 2022 har inflationen ökat nästan dubbelt så mycket som skolornas matbudget, visar SVT:s genomgång. Det läggs alltså mindre pengar på skolmat nu än 2022. På Ellen Keyskolan i Västervik märker eleverna av en skillnad.