Efter flera uppmärksammade skolattacker runtom i Sverige ska majoriteten av Sjuhärads kommuner utbilda skolpersonal i hur de agerar vid pågående dödligt våld. En av kommunerna är Vårgårda, som var med om en situation 2020.

Många barn är otrygga i skolan, som speglar samhället. Finns brott i skolans närområde så finns det också i skolan. Mobbning är en inkörsport till senare brottslighet och sätter djupa spår hos de barn som drabbas. Politiken behöver införa anmälningsplikt till polisen för våld och brott i skolan, liksom evidensbaserade åtgärdsprogram mot mobbning, skriver Sten…

Två personer beväpnade med kniv rånade under förra måndagen en skolklass. Under pågående lektion tog de sig in i klassrummet och tvingade under knivhot till sig elevernas datorer. Brottsligheten har passerat ännu en gräns, skriver NWT Ledarredaktion.

Att låsa entrédörrarna till skolorna innebär inte att man accepterar utvecklingen. Det betyder helt enkelt bara att man gör det man måste för att freda den utveckling som sker innanför dörrarna, i klassrummen – och som i framtiden förhoppningsvis skonar oss från både extremism och kriminalitet, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Vad kan, och ska, lärare göra när det uppstår farliga situationer eller sker grova brott på skolans område? Hör Stefan Remne, gymnasiechef på Västerås kommun och Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet och lärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. (webb-radio)

"Ska vi behöva ha metalldetektorer och stängda klassrum med blippsystem för att kunna förhindra att lärare och elever blir utsatta i sina klassrum?" Den frågan ställer sig Karl Guschlbauer, Lärarförbundets skyddsombud för gymnasieskolorna i Västerås efter gårdagens datorrån i en skolklass på Rudbeckianska gymnasiet.

När skolkuratorn Arman Hoque skulle vittna i ett misshandelsfall mellan skolelever blev han hotad utanför rättssalen. Ett hot som enligt honom är ganska vanligt och får en del lärare att låta bli att anmäla eller vittna.Han valde däremot att vittna.

Våld, hot och trakasserier plågar personer med olika samhällsviktiga funktioner – som socialsekreterare, personal i vården, skolan och journalister. Nu föreslås skärpningar i synen på brott mot dem och andra som har många kontakter med medborgarna.

Regeringen har tagit emot betänkandet ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner”. Utredningen har bland annat undersökt hur utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner som utbildningspersonal kan få ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott.

Två pojkar har på kort tid attackerat elever och lärare på skolor i Skåne med kniv. Pojkarna kände varandra och delade båda en fascination för nazism och massmord.

Kontroversiella frågor bör ta plats i skolundervisningen. Men det förutsätter att svenska lärare får hjälp och stöttning, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor? Hör Björn Westerström, gymnasielärare, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, Anne-Marie Körling, grundskolelärare och fd. läsambassadör, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet. (webb-radio)