Intensiva, känsliga och inte minst – smarta. De särbegåvade barnen har ingen diagnos men kan ändå få problem med kompisar och i skolarbetet. Att deras särskilda begåvning upptäcks och tillgodoses i skola och i fritidshem är viktigt för barnens välbefinnande.
I samarbete med Skolverket ska Nynäshamns kommun försöka ge varje elev det stöd – eller de utmaningar – som den behöver. Rektorer och lärare ska utbildas i förmågan att identifiera smarta, men understimulerade elever.
I Sverige tolkas ofta ”särskilda behov” som stöd för lågpresterande elever för att nå godkänt. Men stöd och stimulans behövs även för högpresterande elever, för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara ett framgångsrikt land och som kan konkurrera globalt med högteknologiska tjänster och produkter, skriver Gunnar Mångsbro och Greta Karlsson, Fjärde Tankesmedjan
Barn med särskild begåvning behöver få rätt stöd redan i låga åldrar. Det menar Sveriges kommuner och landsting som nu riktar sig till förskolan med en handlingsplan.
Fem procent av alla barn i den svenska skolan är särskilt begåvade. Men många får inte den stimulans de behöver. För Kasper Scheinert Sörbom består skoldagen mest av väntan.
I Karlstad pågår en unik skolsatsning för att tillmötesgå särskilt begåvade elevers kunskapstörst i matematik. "Barnen älskar extrautmaningar", säger Helena Ingemarsson, speciallärare på Kronoparksskolan.
Fem procent av befolkningen räknas som särbegåvade, men skolan ger dem inte alltid den uppmärksamhet som behövs, skriver Anna Manell, (L), utbildningsnämnden i Uppsala.
I Sverige finns inte särskilda klasser för särbegåvade barn på samma sätt som det gör på andra håll i Europa. Trots att forskning visar att de utvecklas bättre känslomässigt och socialt om de går tillsammans med andra barn som också har en högre intellektuell kapacitet, skriver Peter Letmark i en kommentar.