Miraklet i Tingbjerg visar att en skola som vågar fostra, överföra normer och kunskapsförmedla kan bryta segregationen, skriver Anna-Karin Wyndhamn i en ledare.

Varje vecka lämnar hundratals högstadieelever klassrummet för att gå till avlönade jobb – på skoltid. Något som regeringen under meddelat att man kommer satsa runt 30 miljoner kronor på. "Utanförskapet kan vi inte snacka bort, vi måste göra något konkret", säger Evin Cetin som nu är med och implementerar systemet på två skolor i Göteborg.

Idag skrev Socialdemokraterna och Moderaterna under ett avtal om ett pilotprojekt där ungefär 200 elever i utsatta områden ska få betald praktik under skoltid. "Jag blev väldigt chockad och väldigt glad, säger eleven Sarp Erer, som kommer få vara en del av projektet.

De politiker som på riktigt vill förbättra svensk skola bör fokusera på att lösa skolsegregationen, och inte fastna i huruvida friskolor ska tillåtas eller inte. Det skriver Bean Khalil i en ledare.

Huvudstaden blir först ut med att testa insatsen som ska rädda barn så unga som sex år från ett liv i kriminalitet och missbruk. I dag används metoden för äldre barns problematik – men ska nu innefatta även yngre och problem i familjen.

Att ställa skolor mot varandra är ett sidospår. Det stora problemet är att Sverige har valt ett system med en marknadsskola som skapar tydliga vinnare och förlorare, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner i en replik.

Regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att kartlägga religiösa influerare och ungas uppväxtvillkor i utanförskapsområden. Integrationsminister Simona Mohamsson lyfter problem som språkbrister, skolsvårigheter och otrygga miljöer. Mohamsson har tidigare kritiserat influerare som hon menar bidrar till segregation, vilket blir en del av kartläggningen.

Nu finns 65 utsatta områden, varav 19 bedöms som särskilt utsatta. Det visar en ny kartläggning från NOA. Fortsätter det i denna riktning kommer alla i Sverige att behöva leva med segregationens konsekvenser, skriver S. 

De svaga resultaten för elever i utanförskapsområden får konsekvenser här och nu. Men politiker får inte underskatta de långsiktiga följderna, skriver Expressen på ledarplats.

31,2 miljoner gick alltså till de fristående skolorna i Sundsvall i år i retroaktiv underskottskompensation. Jag vågar påstå att det både är orättvist och orättfärdigt. Jag vågar påstå att vi bär mer, skriver undertecknaren, som själv jobbar i den kommunala verksamheten.

De 80 000 unga i åldrarna 16–25 år som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar har sämre levnadsvillkor än andra unga. Skillnaderna märks tydligt i skolan: knappt 70 procent är behöriga till gymnasiet och endast hälften tar gymnasieexamen inom fyra år. Det visar MUCF:s nya rapport .