Den växande skolsegregationen gör lärarjobbet allt svårare. "Som lärare vill man hjälpa alla elever, men det går inte längre. Behoven är så oerhört stora på en del skolor samtidigt som resurserna minskar", säger mellanstadieläraren Hai Phuong ”HP” Tran.

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som ska gå till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. Bidraget syftar till att stärka de skolor där behoven är som störst. Statsbidraget är viktigt för att bryta den pedagogiska segregationen.

Få föräldrar vill låta sina barn gå i skolor där det är mycket ”kaos”, där ingen talar svenska, där lärarna håller på att tappa kontrollen, skriver Malcom Kyeyune i en krönika.

Aarhus Kommune sender børnene med bus til andre skoledistrikter, fordi kommunen vil undgå, at børnenes lokale skoler kommer ind i en skæv udvikling, hvor ressourcestærke forældre tager deres børn ud. Det er tidligere endt med så dårligt fungerende skoler, at de måtte lukke.

En av Sveriges ledande arbetsgivarorganisationer har hamnat i blåsväder.Anledningen är ett remissvar som blev inskickat till regeringen i november förra året om skolsegregation. Laid Bouakaz, forskare vid Malmö universitet, tar till hårda ord mot formuleringen.– Sådana uttalanden delar upp samhället. Det är ren rasism, säger Laid Boukaz.

Naveed Khan är åkeriägare och pappa från Nacka. I “Sverige möts” beskrev han hur barn med helt svensk bakgrund försvunnit från hans barns skola de senaste två, tre åren. "Man flyr problemen istället för att stanna kvar och försöka lösa dem", säger han.

Om extremt selektiva och ansedda skolor i utlandet kan se en stor vinning med en heterogen elevgrupp, borde även skolor och föräldrar i Sverige kunna inse fördelarna. Det skriver Petter Sandgren, lektor i pedagogik.

Högutbildade föräldrar anmäler ofta sina barn tidigare till populära friskolor. Det innebär mindre likvärdighet och sämre konkurrens, skriver Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund i DN.

Det verkar i det närmsta omöjligt att få till en ärlig diskussion om marknadsskolan och dess segregerande effekter med friskoletopparna. Trots att det är tack vare svenska skattebetalare som bolagen kan göra sina vinster vägrar de svara på kritik, skriver Kalle Sundin i en slutreplik.

Lägre skolpeng till friskolor, inga nyfödda barn i skolkö och försök med kvotering av elever. Så vill skolborgarrådet Isabel Smedberg Palmqvist (L) få en jämnare mix i Stockholms skolor. ”Glädjande”, tycker (S) som vill gå ännu längre.

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden? Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner.