Om föräldrar med fina yrkestitlar i välbärgade områden skärper sig behövs inga lagändringar. De som tror sig veta mer än lärarna om betygssättning och undervisning borde åka till förorten för att få en kurs i uppförande, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Barn som gått på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden får sämre resultat på nationella prov i mellanstadiet, enligt en rapport av Skolverket. Rektor Helena Levin menar att förskolan är viktig för barnens framtida utveckling. Hon såg positiva effekter när barngruppen blandades med barn från olika områden.

Segregationen är större i förskolan än i grundskolan och värst drabbas barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden, visar en ny rapport från Skolverket. "Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten", säger undervisningsrådet Zara Bergsten.

Tidigare forskning har pekat på att en förskola av hög kvalitet är positiv för barns utveckling och framtida skolgång, inte minst för barn med mindre gynnsamma förutsättningar. I Sverige är idag mer än 90 procent av alla barn mellan två och fem år inskrivna i förskolan. Denna rapport är första gången Skolverket genomför en analys…

Rapporten visar att det finns en uttalad segregation efter barns socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund mellan förskolor. Samtidigt sker det ingen större kompensatorisk resursfördelning till förskolan. (pdf)

Tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.

Anna Bjurenstam är kommunens utbildningschef och är väl medveten om utmaningarna på Broskolan. Hon framhåller att det inte är något som är unikt för just Broskolan. Man ser samma utmaningar både på Finnstaskolan och Härneviskolan.

Eleverna med "större kunskapskoncentration" har försvunnit till Jensen. Kvar på Broskolan är elever med sämre studieresultat.– Det är första gången arbetsgivaren egentligen säger att skolan blir mer segregerad, säger Lars-Erik Larsson på Sveriges Lärare.

Marcus Larsson besökte ett av Norrlands fattigaste bostadsområden och fick en tankeställare. ”Visste ni att Bollnäs är mer segregerat än Malmö? Jag hade ingen aning”, skriver han.

Skolsegregationen och skillnaderna i resultaten gör att vi har skolor där kring hälften av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Men var ligger problemen, är det i dessa skolor eller i det faktum att Göteborg i mer än två decennier låtit skillnaderna i livsvillkor och betyg mellan olika stadsdelar öka? skriver representanter för Nätverket likvärdig…

Språkstödjare, höga förväntningar och kamratlig anda i en ”blandad” skola. Det pekas ut som orsaker bakom Bengtsfors framgångsrika resultat hos utrikesfödda elever. I år blev alla behöriga till gymnasiet.

180 socialt utsatta områden i landet har kartlagts av statistikmyndigheten SCB och Boverket på uppdrag av regeringen och på tisdagen lämnades utredningen över till arbetsmarknadsministern. Myndigheterna har samlat statistik över faktorer som dåliga skolresultat, ohälsa, trångboddhet, bidragsberoende och kriminalitet.