Går det att hitta ett läge där friskolorna tar ett större ansvar för att få en blandning av elever, samtidigt som den kommunala skolan är så attraktiv att socioekonomiskt starka familjer söker sig dit? Studio Ett har sökt svaren i det friskoletäta Strängnäs och i Gislaved. (webb-radio)

Allt fler elever går på en tydlig segregerad skola om man jämför med hur det var för tio år sedan, visar en granskning som Sveriges Radio har gjort. (webb-radio)

Grundtanken med det fria skolvalet är att minska segregationen i skolorna. Men i Södertälje får reformen inte önskad effekt.

I landets kommuner görs flera olika insatser för att försöka komma tillrätta med skolsegregationen som Sveriges Radio granskar den här veckan. En kommun som lyckats minska skolsegregationen är Varberg som ändrade skolornas upptagningsområden för några år sen.

Skolsegregationen i Göteborg är stor. Skolor där många har utländsk bakgrund har färre behöriga lärare och eleverna får lägre snittbetyg. Men på vissa håll ger studiehandledare från Göteborgs stads språkcentrum, som är med som stöd på lektionerna, goda resultat.

Kommuner i länet som har stora problem med skolsegregation jobbar aktivt för att bryta den, det visar en enkät som P4 Dalarna gjort.  

Ett av Malmö stads nyare initiativ för att bryta segregationen är att öppna högstadieskolor i centrala Malmö vars mål är att locka elever från hela kommunen.

För tio år sedan hade nästan 7 av 10 elever på Mariedalsskolan i Varberg utländsk bakgrund – men det har ändrats efter att skolkartan ritades om i kommunen. Upptagningsområden förändrades och stadieindelningen gjordes om.

Sedan 2014 har Nyköpings högstadieelever som tidigare gick på fyra olika skolor samlats på en stor högstadieskola för att blanda elever med bakgrund.

När politikerna i Borås 2011 stängde den segregerade Norrbyskolan, ledde det bara till en förskjutning av segregationen. När barnen från Norrbyskolan kom till Byttorpskolan, valde många föräldrar där att flytta sina barn till friskolor.

Nedlagda Bagartorpsskolan i Solna byggs nu upp igen och får ett större upptagningsområde, för att barn från olika stadsdelar ska mötas.

På skolor med många elever med utländsk bakgrund och där många föräldrar saknar eftergymnasial utbildning ligger lärarbehörigheten på cirka 60 procent.