Uppdelning av flickor och pojkar på en skolbuss, på idrottslektioner eller i simhallar är skadlig på flera sätt, enligt Astrid Schlytter, docent i rättssociologi vid Stockholms universitet. "När man legitimerar föräldrarnas värderingar så hindras integrationen", säger hon.

Att flickor tvingas sitta längst bak i skolbussen är bara ännu ett tecken på hur idéer om könsapartheid sprids i Sverige. Politikerna kan inte fortsätta blunda för att vi har fått enklaver där kvinnors frihet är beskuren, skriver Expressen på ledarplats.

Personalen vid den muslimska friskolan Al-Azharskolan i Vällingby tvingar flickorna gå in genom skolbussens bakre dörrar medan alla pojkar får gå in längst fram. Devin Rexvid, doktorand i socialt arbete, drar paralleller till bussarna i Alabama i USA på 50-talet där svarta fick sitta längst bak och vita längst fram.

Pojkar framtill i skolbussen, flickor baktill. Lågstadielever på en muslimsk friskola i Stockholm delas upp efter kön när de åker skolbuss, rapporterar TV4:s Kalla fakta. "Jag tycker att det är avskyvärt. Det hör inte hemma i Sverige", säger statsminister Stefan Löfven (S). Skolans biträdande rektor kallar det för "ett misstag".

En egen skolbuss där flickorna alltid åker längst bak och pojkarna sitter där fram. Så ser det ut på den muslimska friskolan Al Azhar i Vällingby i västra Stockholm. Kalla Fakta har dokumenterat könsuppdelningen. (webb-tv)

Väktare och dörrslussar – på svenska skolor? För en del låter det absurt, medan det är verklighet för andra, skriver Paulina Neuding, journalist och jurist.

Exempelvis bör skolor där mer än 30 procent av eleverna har utländsk bakgrund inte få existera, både med tanke på integration och på studieklimat, skriver läraren Anders Andersson.

Dagens skolvalssystem, där närhetsprincipen styr, är segregerande. Det menar Dany Kessel, forskare vid Stockholms universitet.

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Liksom många andra kommuner möter Kristianstad bekymren med en tilltagande segregation i skolan. Därför ville vi göra ett försök med att erbjuda tvåspråkiga klasser i två kommunala grundskolor. Men försöket stoppades av Skolinspektionen. Varför? Det skriver Anders Tell, barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad, i ett öppet brev till Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Växande klyftor i skolresultaten är en varning till hela samhället om att mer insatser krävs i utsatta områden. Ska vi stoppa otrygghet och kriminalitet måste vi fånga upp eleverna i tid, skriver skolpsykolog Soma Amin som arbetar i Järfälla.

Bessemerskolan i Sanviken har gjort sitt bästa och brist på utrymme har skapat ett olösligt problem – menar politikerna som slår ifrån kritiken mot gymnasieskolan. "Fokus har varit på att hitta lokaler så att vi överhuvudtaget har möjlighet att bedriva undervisningen. I dagsläget fanns det inget annat alternativ", säger Kerstin Almén (S), kommunalråd i Sandvikens…