I Ronnaskolan utanför Södertälje är det snart inga elever från infödda svenska familjer kvar. De flesta väljer istället den privata Vittraskolan inne i stan.

Högre lärarlöner och fler vuxna i ”problemskolor” är första steget för att underlätta klassresor i områden som Rosengård.

Socialdemokraterna i Stockholms stad vill att mer pengar ska tillsättas för att locka attraktiva lärare med högre löner i utsatta områden.

Jan Björklund har presenterat ett förslag om att skriva in i skollagen att kommuner ska visa hänsyn till behov och förutsättningar när de fördelar resurser. Avsikten är att komma åt socioekonomiska skillnader och resultatmässigt mer utsatta områden. Det är ett steg i rätt riktning, skriver SvD i en ledare.

Regeringen föreslår att det ska skrivas in i skollagen att kommunerna har en skyldighet att fördela resurser till skolan utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Förhoppningen är att lagändringen ska träda i kraft till sommaren.

Regeringen föreslår att skollagen skärps för att landets kommuner ska bli bättre på att fördela pengar till skolor som ligger i socialt utsatta områden.

Den politiskt ansvarige för situationen på Rosengårdsskolan i Malmö, Andreas Konstantinides (S), ber om ursäkt till skolans elever för att politikerna inte agerat tidigare.

En ohållbar situation med trakasserade elever och lärare och dåliga studieresultat ledde i våras till att politikerna i Malmö lade ner Rosengårdsskolans högstadium. En del anser att skolan borde ha stängt för länge sedan.

Trots goda skolresultat hos eleverna i Ronnaskolan i Södertälje väljer elever att läsa sin grundskola på annan skola. Rektorn pratar om ökad segregering medan politikerna menar att det handlar om valfrihet.

Segregationen i skolorna är skapad av den segregation som finns i Södertälje. Det menar Peter Friström, ordförande i utbildningsnämnden i Södertälje.

Om nyanlända redan från start slussas in i miljöer som präglas av utanförskap blir den första bekantskapen med det nya landet alltför snäv och begränsande. Mottagandet bör motverka segregering, inte förstärka den, skriver Sanna Rayman.

Av Ronnaskolans 800 elever har endast en handfull elever svenska som modersmål – ett resultat av flera år av fria skolval.