Högstadielärarna på Örnässkolan i Luleå larmar om ökad segregering och knappa resurser. De anställda anser inte att deras elever behandlas rättvist, och kräver nu att kommunen satsar på deras skola.

Köerna till Stockholms friskolor har växt sig så långa att det knappt räcker att anmäla sig från BB. Nationalekonomen Jonas Vlachos är kritisk till köerna som han kallar "socialt segregerande" och vill hellre se att platserna lottas ut.

Ansvaret är tyngre för skolor i förorten. Om man verkligen vill ha en kunskapsstad för alla – då måste något drastiskt göras, menar forskaren Mats Widigson.

Efter upploppen är det viktigt att också lyfta goda exempel. Ett av dem är förorten Skogås, som rektorn Stefan Vilkman på ett personligt sätt har skrivit om, med bakgrund och vad olika satsningar har betytt.

Vilket samhälle skapas när 70 procent av alla niondeklassare inte klarar kunskapsmålen? På sikt kan förorterna bara stärkas med bättre skola och fler vägar till jobb, skriver Peter Wolodarski, DN:s chefredaktör.

Att ha ett jobb att gå till är mer än att tjäna pengar. Även förortens ungdomar behöver få ta del av arbetslinjen. Det skriver Benjamin Dousa (M), som har vuxit upp i Husby och själv blev vittne till en del av upploppen.

"Vi vill göra satsningar på att få bättre skolresultat, särskilt då riktade mot skolor och den typ av utanförskapsmiljö som vi nu diskuterar. Det är den bästa integrationspolitiken." Det sade Fredrik Reinfeldt på en presskonferens om oroligheterna i Husby.

Malmös politiker gav upp. I förra veckan beslutade man att helt lägga ner högstadiet i Rosengårdsskolan. Det fria skolvalet blev knäcken på en redan hårt stigmatiserad skola. Alla högutbildade, svenskfödda föräldrar flydde fältet – inte till bra skolor, utan från en dålig.

Segregation är viktigt att arbeta mot. Men att svartmåla verkligheten gynnar vare sig eleverna eller lärarna som faktiskt kan göra skillnad varje dag i vardagen för en bättre skola i Nacka, skriver Linda Norberg, M, ordförande i utbildningsnämnden i en replik.

Vi skulle vilja se förslag från de politiska partierna om hur vi ska minska segregationen, öka likvärdigheten, och vända den negativa resultatutvecklingen. Det skriver Arbetsgruppen Framtidens skola, Vetenskapsakademin, i en replik.

Den svenska skolan är extremast i världen när det gäller marknadsanpassning, skriver företrädare för Arbetarpartiet.

Hur gick det till? Hur kunde Sverige inom loppet av några få år gå från en ganska väl sammanhållen skola med internationella sett goda studieresultat till en skolvärld som nu med full styrka bidrar till segregation och sjunkande prestationer? Det frågar sig Göran Greider på ledarplats.