Jan Björklund (FP) har de senaste åren genomfört en rad reformer som syftar till en bättre skola. Vissa åtgärder får genomslag med en gång, för andra tar det längre tid. Reviderade kursplaner och ny skollag, ny lärarutbildning med högre krav och legitimationskrav med skärpta regler för att få undervisa och en hel del annat, Kommunerna…

Regeringen vill för bättra integrationen i skolan genom bland annat förlängd skolplikt för nyanlända elever och möjlighet att placera äldre elever i lägre årskurser. På Stenebergsskolan i Gävle ser man både problem och fördelar med förslagen. –Att bara förlänga skolplikten till 18 år är helt värdelöst, säger läraren Margareta Andersson.

I Riksdagen har Sverigedemokraterna förenklat debatten. De påstår att det är valfrihetens fel, att det är friskolornas fel och att det är invandrarnas fel när skolans resultat sjunker eller när någon tjej blir mobbad, skriver Roger Haddad (FP), Riksdagsledamot för Västmanland, suppleant i Utbildningsutskottet, i en debattartikel.

Skolsegregation har blivit ordet på allas läppar. Men vad menas egentligen?  

De senaste decenniernas invandring och mångkulturalistiska utgångspunkt har skapat ett splittrat och segregerat samhälle. Vad gäller Björklund är det glädjande att han inser att invandringen är en huvudförklaring till att skolan blivit allt mer ojämlik, skriver Richard Jomshof SD, SO-lärare och ledamot i Utbildningsutskottet, en debattartikel.

Skolan ska kompensera för elevers skiftande bakgrund. Förutsättningen att tillgodogöra sig en utbildning med hög kvalitet ska vara densamma oavsett vilken kommun man bor i, vilken skola man tillhör eller föräldrarnas utbildningsnivå, skriver Borås Tidning på ledarplats.  

Igår skrev jag om den rapport från Lärarnas riksförbund som visade att kunskapsklyftorna – läs: klassklyftorna – i skolan har ökat snabbt på senare år. I klassrummet möts skuggorna från de växande klassklyftorna i samhället självt och de misslyckade valfrihetsexperiment som skolan utsatts för sedan början av nittiotalet: Kommunalisering, friskolerevolution samt det fria skolvalet, skriver…

Skolverkets rapport om minskad likvärdighet i skolan lyfter viktiga problem, men fokuserar för mycket på skillnader i stället för att se det verkliga problemet, att alltför många går miste om den utbildning de har rätt till. Det viktigaste är inte att alla ska vara lika, utan att lägstanivån behöver höjas, skriver Mikaela Valtersson, vice ordförande…

I Botkyrka söder om Stockholm har de sämsta skolorna inte blivit ännu sämre. – Vi har lyckats hålla stången, trots att vi har oerhört starka segregationsspiraler. Vi gör aktivt motstånd, säger skolchefen Erik Nilsson.

Skillnaden mellan de elever som klarar skolan bäst och sämst har ökat kraftigt, visar en ny undersökning. Ann Norlin, som fått hjälpa sin 8-årige son med läxan flera gånger, menar att det genererar ett A- och ett B-lag i skolan.

Med projektmedel och upprustning av miljonprogrammet försöker Stockholms politiker skapa en annan ”bildsättning” av förorten. Men utvecklingen på Järva har inte vänt, och inte ens de styrande kan tänka sig att bo där.

Skolresultaten har försämrats under Järvalyftet. Hälften missar fortfarande gymnasiebehörigheten på vissa skolor.