Det svenska skolsystemet luras av vad medelklassfamiljerna gör i bakgrunden. Benhård disciplin krävs för att även barn med svag socioekonomisk bakgrund ska lyckas. ”Annars säger ni att invandrarbarnen inte är viktiga.”

Skolor i utanförskapsområden presterar sämre i PISA än skolor i icke utsatta områden. Glappet motsvarar fyra års kunskap. Katharine Birbalsingh, vars skola har genomfört en revolution i ett engelskt utanförskapsområde, häpnar: ”Vad jag förstår så pratar ni inte ens om disciplin i Sverige”, säger hon.

Det är inget mindre än en skandal att vi har en skola som år efter år inte bara tycks cementera klassamhället, utan faktiskt utökar det, skriver Vesna Prekopic.

Alla lärare ges inte förutsättningar att bedriva god undervisning. Skillnaderna mellan huvudmän och skolor skapar ett tudelat system, konstaterar Skolverket i en ny rapport.

I Skolverkets lägesbedömning har det blivit ännu tydligare än tidigare att vilken utbildningsbakgrund elevens föräldrar har fått allt större betydelse för möjligheterna att som elev lyckas i skolan.      

Friskolornas riksförbund har förbisett att Brottsförebyggande rådet studerar områden, inte enskilda skolor. Slutsatsen som kan dras av rapporten är att brott förebyggs bäst av minskad segregation, skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.

Barnen kommer inte hungriga till skolan. Problemet är inte brist på mat, utan brist på svenska språket, skriver Hans Ovsjö, rektor för Knutbyskolan i Rinkeby, i Expressen. Hör honom tillsammans med Gabriel Heller Sahlgren, om skolans roll i samhället.

Att flytta elever från socioekonomiskt utsatta områden för att blanda upp elevgrupper är ingen bra lösning på skolsegregationen, främst för att läraruppdraget ser så olika ut beroende på elevernas förutsättningar. Det skriver skoldebattören Linnea Lindquist på ledarplats.

Skolstängningarna har varit en av pandemins mest laddade frågor. Nu har vi fått veta vilken effekt de hade i Norden, och resultatet borde stämma till eftertanke, skriver Amina Manzoor i en krönika.

I ett försök att minska skolsegregationen stängde Trollhättans kommun två skolor och skapade nya konstellationer under 2021, något som väckte mycket debatt och oro. Nu visar en ny forskningsrapport att åtgärden gav effekt.

Projektet att bussa elever från Kronogården till andra skolor i Trollhättan kommer fortsätta. Det beskedet kom från utbildningsnämndens ordförande efter den forskarrapport som Högskolan Väst presenterade på onsdagen.