Skolorna har börjat närma sig näringslivet för att samverka med företagen. Det är en märkbar förändring jämfört med bara för några år sedan.

Den avgående center-vänsterregeringen i Chile, under president Michelle Bachelet, genomförde år 2016 en reform som avskaffade alla subventioner till vinstdrivna skolföretag - och vinststoppet blev en framgång. Det skriver nationalekonomen Stefan de Vylder.

De centerpartistiska kommundagarna i helgen är en utmärkt chans för Annie Lööf att komma i kontakt med sina gräsrötter och kanske få en lite mer nyanserad syn på vinstfrågan, skriver tankesmedjan Katalys, som uppmanar Centerpartiet och Alliansen att öppna för en blocköverskridande överenskommelse istället för att värna skolföretagens intressen.

När friskolorna framgångsrikt drar till sig elever och lärare ska vi inte svara med att förbjuda deras verksamhet, utan vässa den offentliga skolan, skriver Sverigedemokraterna.

Få verkar begripa vad regeringens vinstförslag går ut på. Självaste statsministern har misslyckats med att beskriva det korrekt. Det mesta talar för att själva syftet är vilseledning: Ju lättare det blir att förstå regeringens förslag, desto tydligare skulle det bli hur extremt radikalt det faktiskt är, skriver Johan Ingerö, Timbro.

Regeringen och Vänsterpartiet hävdar att det föreslagna vinsttaket inte kommer att att leda till att några privata utbildningsföretag läggs ned. En av välfärdsutredningens egna experter håller inte med. Han varnar för att regeringens lagförslag leder till att skolor skulle läggas ned i massiv omfattning, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Förslagen i regeringens lagrådsremiss om vinstbegränsning i skolan och omsorgen sågades som väntat av borgerligheten. Men vinstförespråkarna är ute på svag is, skriver Daniel Suhonen, Katalys.

Det behövs en aktör som stimulerar FoU-samverkan och praktiknära forskning. Ifous är gärna en sådan ”maktfaktor”, skriver vd:n Marie-Hélène Ahnborg, i en kommentar på Lärarnas tidnings granskning av Skolportenkoncernen. Lärarnas tidning svarar.

Antingen vill regeringen likvidera de privata utbildningsföretagen, även om företagen bedriver undervisning med högre kvalitet än kommunala skolor, eller så har regeringen begått ett fundamentalt misstag när den bestämde taket, skriver Joachim Landström, expert i den så kallade Reepalu-utredningen.

Kunderna är skyldiga att köpa enligt lag. Priset sätts av politiker. Alla får lika mycket betalt oavsett kvalitet eller leverans. Det upprättas inga avtal mellan den som betalar och den som levererar. Ska friskolorna då betraktas som näringsverksamhet, frågar sig landstingspolitikern Johan Enfeldt (L) från Uppsala.

I mars kommer ett lagförslag som rör skolan och äldreomsorgen. Detta får allvarliga konsekvenser för företagens möjligheter att verka, och för de hundratusentals medborgare som utnyttjar deras tjänster, skriver Carola Lemne och Karina Folkesson, Svenskt näringsliv.

Ambitionen om mångfald bland skolorna har misslyckats. Friskolereformen har visserligen inneburit fler alternativ för föräldrar, men de flesta skolor ägs ändå av stora koncerner som plockar ut miljoner i vinst, skriver Therese Gouvelin, Krister Johansson och Maria Mannberg från LO.