Lärarstiftelsen lanserar boken En sagolik konstskatt – en unik berättelse om hur svenska lärare i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet lade grunden till en av landets mest omfattande och högkvalitativa kultursatsningar för barn. 

”Risken att bli klämd och bortkollrad av utomstående parter tycks bestå, liksom betydelsen av att lärarkåren själva äger sin professionella expertis, definierar sina egna behov och håller samman”. Erik Cardelús läser om en klassisk studie om läraryrket.

”Från skärm till pärm” dikterar utbildningsminister Johan Pehrson (L). – Det där kan nog bli svårt, säger Andreas Westerberg, som är aktuell med en avhandling om tingens påverkan på undervisningen. Före skärmarnas intåg handlade utbildningsdebatten om overheadprojektorer, videoapparater – och självaste skolbänken.

Utredningen om att utveckla lärarutbildningen föreslår att skolans historia tas bort ur kursinnehållet. Men utbildningshistoria är inte en onyttig lyx-kunskap utan grundläggande för lärares professionella självförståelse. Det skriver fem historiska forskare med koppling till lärarutbildningen.

Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.

Nu är det slut på killgissandet kring utbildnings- och skolhistoria. På Lärarstiftelsens nya sajt sitter tre jourhavande utbildningshistorier med svar på alla frågor.

Sexualundervisning i svensk skola går längre tillbaka i tiden än vad som tidigare varit en etablerad sanning. Sara Backman Prytz på Uppsala universitet har klarlagt när det faktiskt började.

De privata flick- och samskolorna spelade under lång tid en viktig roll som pedagogiska nydanare i svensk skola, men föll offer för 1970-talets krav på offentlig kontroll och likriktning. Anders Johnson påminner om att det offentliga skolmonopolet var en 15-årig parentes i svensk skolhistoria.

Hör krucifix, kippa, hijab och andra religiösa symboler hemma i skolan? Den neutrala och sekulära hållningen utmanas nu av en färsk dom som slagit fast att enskilda lärares och elevers konfessionella manifestationer ska betraktas som uttryck för yttrandefriheten, skriver Reinhold Fahlbeck i en understreckare.