Det går att fnysa åt Skollagens krav på en avgiftsfri skola. Men alla fnyser inte. Det skriver Maria Sundén Jelmini.

Skolorna i Norrköping räknar med att elevernas föräldrar ska skicka med frukt och matsäck, trots att skolan ska vara avgiftsfri. Det visar en enkät som kommunen genomfört nu i höst.

Enskilda gymnasiet i Stockholm bad föräldrar om att ge frivilliga bidrag. Men att be om frivilliga bidrag strider mot bestämmelserna, enligt Skolinspektionen.

Det svenska skolsystemet behöver reformeras och det finns ingen smärtfri quick fix, utan satsningar som måste få kosta, skriver författaren Per Kornhall och Bo Jansson på Lärarnas Riskförbund.

Skolorna i Uppsala kommun kommer att få gratis tillgång till kommunens badanläggningar och simundervisning. Anledningen är att alla barn ska nå målen i skolplanen som rör vattenvana och simkunnighet.

Gislaveds kommun medger att de bröt mot skollagen när Ölmestadsskolan i Reftele anordnade en resa till Liseberg. Resan kostade föräldrarna till varje elev omkring 700 kronor.

Nästan hälften av Sveriges barn har uppmanats att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan. Detta trots att utbildningen ska vara gratis för alla, och bara obetydliga kostnader för eleverna är tillåtna enligt skollagen.

Den svenska skollagen skulle aldrig klara sig i Europadomstolen. Det menar jurister som nu vill att någon skola ska våga bryta mot lagen. - Vi är villiga att ta oss an ett fall, säger Ruth Nordström på Scandinavian human rights lawyers.

Budgeten eller skollagen? Vad gäller egentligen? Enligt experten Jan Turvall, som bland annat forskat om den svenska beslutsprocessen, är svaret mycket enkelt: Skollagen gäller.

JO har ”förståelse” för lärarnas synpunkter men avskriver ändå anmälningarna om att Skolverket brutit mot språklagen med alltför otydliga kunskapskrav.

Egentligen är det gans­ka självklart: för att kunna hämta in den svenska skolans globala kunskapshandikapp måste eleverna ägna skollektionerna åt att lyssna, lära och samtala kring aktuella ämnen och inte åt att fly ut i privata digitala världar, skriver Bengt Johannisson, professor vid Linnéuniversitetet.

I skollag och läroplaner står det att läraren ska utgå från och möta varje elev utifrån elevens förutsättningar och behov. Det kallas individualiserad undervisning. Men vad betyder det i praktiken?