Två av tre kommuner och fristående skolor saknar rutiner för att följa upp att eleverna får den undervisningstid som de är garanterade enligt skollagen. Det kan få konsekvenser för eleverna, inte minst när de byter skola, visar en ny rapport från Skolverket.
Kommunernas kulturskolor har beskrivits som basen för det svenska musikundret och en framgångsfaktor har varit att man nått många barn genom att man samarbetat tätt med grundskolan. Men sen den nya skollagen kom för något år sedan portas allt fler kulturskolor från skolans värld och elever tvingas sluta.
Regeringen vill förlänga skolplikten och prioritera ämnet svenska för att förbättra skolresultaten för nyanlända elever. Den förlängda skolplikten ska gälla barn som kommit till Sverige efter 12 års ålder.
Vill man åstadkomma likvärdighet är det ett mycket dåligt förslag att avskaffa den nationella timplanen i skolan, skriver Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer.
Stadievisa timplaner i skolan säkrar en hög garanterad lägsta nivå av undervisningen. Och inga kommuner kan längre komma undan, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund.
Den enda anledningen till att länder med framgångsrik skola har timplan är att den skyddar eleverna. Och hindrar att klåfingriga kommunalpolitiker ska kunna spara bort lektioner eller hela ämnen, skriver professor Hans Albin Larsson, Historielärarnas förening.
När lärare och elever arbetar utan timplaner blir resultaten bättre. Det visar en kommande studie, enligt Sveriges Kommuner och Landsting.1999 inleddes en femårig försöksverksamhet där ungefär 900 grundskolor befriades från timplanens regleringar om garanterad undervisningstid.