Skolmarknaden där olika huvudmän tävlar om eleverna är en konkurrens mellan lokala monopol. Den utvecklar marknadsföringen mer än undervisningen. En bättre modell vore att låta vinstdrivande företag tävla om enskilda undervisningsuppdrag i offentliga och stiftelsedrivna skolor, skriver Magnus Koraen Läroboksförfattare och gymnasielärare på DN.Åsikt.

Skolan behöver förbättras på många sätt för att ge alla elever möjligheten att lyckas. Men vi behöver inte en ökad konkurrens om eleverna. Den leder bara till ökad segregation, skriver Boel Vallgårda, med 25 års erfarenhet av resursfördelning till skolor.

Dagens modell för att fastställa nivån på skolpengen fungerar inte utan ett nytt regelsystem behövs, skriver Sten-Bertil Olsson.

Fristående och kommunala aktörer lägger årligen mångmiljonbelopp på att locka nior att välja just deras gymnasieskola. Men summorna minskar, och skolor SvD talat med går från att köpa traditionella annonser till att försöka nå potentiella elever via sociala medier.

Tre av fyra föräldrar är beredda att flytta till en annan kommun eller stadsdel för att deras barn ska gå i en bättre skola, visar en ny undersökning. "Kommuner som vill växa måste prioritera skolan," säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet som beställt undersökningen.

Redan Sokrates varnade för att göra studenter till kunder. Han menade att detta gav upphov till "merchants of knowledge", vilka erbjuder studenter vad de vill ha – snarare än vad de behöver, skriver SSU:s ordförande Philip Botström och Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund studerandeförening.

Gymnasieskolor riktar sig allt mer mot särskilda elevgrupper, till följd av friskolereformen. Det gör att bland annat barn till högutbildade föräldrar i större utsträckning väljer en viss typ av utbildning – och barn till lågutbildade en annan. Med andra ord: avstånden mellan grupperna förstärks.

Överklagandet hjälpte. Föreningen islamiska skolan i Göteborg får nu grönt ljus för en muslimsk skola på Hisingen.

Cybergymnasiet, JB-gymnasiet och IT-gymnasiet är de gymnasiekoncerner som har satsat flest miljoner på reklam. På en stenhård skolmarknad upplever rektorerna att reklamen blivit ett nödvändigt ont. Men nu minskar annonseringen.

Efter JB-koncernens konkurs som drabbade över 10 000 skolelever strax före sommarlovet, förutspår nu Skolinspektionens chef Ann-Marie Begler fler konkurser i skolvärlden.

I kampen om det krympande elevunderlaget satsar skolorna allt mer av skolpengen på marknadsföring. Men det kostar i arbetstid för skolpersonal att marknadsföra sin skola. Dessutom riskerar elever att göra sina gymnasieval på fel­aktiga grunder, skriver Daniel Swedin.