Efter Svenska Dagbladets granskning av gymnasiemarknaden efterlyser Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner en ordentlig politisk debatt om hur staten använder skattemedlen till skolan.

Konkurrensen om Sveriges gymnasieelever hårdnar när skolorna blir fler och elevkullarna mindre. Förra året spenderade gymnasieskolorna 42 miljoner kronor på att köpa reklamplats, enligt TNS-Sifo.

De svenska gymnasieskolorna köper mer än dubbelt så mycket reklam i dag jämfört med för bara tre år sen. Antalet skolor har växt snabbt samtidigt som elevkullarna nu sjunker. Det har lett till huggsexa om eleverna.

Det pågår en dramatisk förändring på marknaden för fristående gymnasieskolor. De sex största koncernerna, med jätten Academedia i spetsen, dominerar alltmer. I dag utbildar de hälften av landets alla friskoleelever.

Den stenhårda konkurrensen på gymnasiemarknaden har lett till en radikalt förändrad planeringsstrategi på skolorna i landet. Förr anpassades elevernas ansökningar efter antalet lediga platser på skolorna - i dag är det tvärt om.

När terminen börjar nästa vecka kan många skåp och stolar på landets gymnasieskolor gapa tomma. Efter flera år med allt större elevkullar står skolmarknaden nu inför en stor ommöblering.

När terminen börjar nästa vecka kan många skåp och stolar på landets gymnasieskolor gapa tomma. Efter flera år med allt större elevkullar står skolmarknaden nu inför en stor ommöblering.

Gymnasieskolan kan bli nästa krisbransch. Orsaken är en stor överetablering med alldeles för många elevplatser och fallande elevantal. Nu riskerar många fria gymnasieskolor att gå i konkurs, skriver Sten Svensson, fristående skoldebattör.

Det går att effektivisera skolan genom avreglering och öppning för konkurrens, skriver Björn Hasselgren, doktorand på KTH, i en debattartikel på Newsmill.

Det finns ett skäl till att frågan om vinst i välfärden är sådan politisk dynamit – nämligen att kritikerna har viktiga poänger. Synd att högern inte begriper det. Det skriver Anna Dahlberg, ledarskribent i Expressen.

Debatten om friskolor är mer aktuell än någonsin i Sverige, 20 år efter att reformen infördes. I Storbritannien har man infört en egen version av det svenska friskolesystemet. Där tillåts i dag inte att företag får driva skolor i vinstintresse – något som kan komma att ändras.

Den skolintresserade nationalekonomen Jonas Vlachos är alltid värd att följa. Inte för att man alltid håller med honom, utan snarare för att han är så intresserad och engagerad i skolans problem, skriver Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund.