Det nya mobilförbudet i landets grundskolor har gett en något oväntad effekt på Fagrabäckskolan i Växjö. Enligt Ali Al-Saedi i skolans trygghetsteam äter fler elever i matsalen, istället för att gå och handla lunch.
Sverigedemokraterna har gjort skolmaten till en valfråga. Någon form av kött varje dag, kräver partiet. Trams, kontrar Miljöpartiet. På Globala gymnasiet i Stockholm har eleverna valt helvegetariskt.
På Lidingö ska eleverna bara få äta sina favoriträtter i skolmatsalen. DN:s matredaktör Elin Peters konstaterar att utbildningsnämnden på ön borde fundera över vilka signaler de skickar till barnen.
Kött i skolan har blivit en snackis. Kristdemokraterna vill att det ska finnas minst ett animaliskt lunchalternativ varje dag i skolan och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har bland annat sagt att man måste sluta tvångsmata barnen med vegetarisk mat.
Sverigedemokraterna går till val på att skolelever ska serveras kött varje dag. Det trots att Livsmedelsverket ger andra rekommendationer. "Det är bättre att eleverna äter än att de inte äter," säger Andreas Birgersson, gruppledare för SD i Södertälje. Han öppnar även för att slopa ekologiska krav för att finansiera köttkostnaderna.
Inför valet i höst görs köttbullen felaktigt till identitetsmarkör och skolmenyn till slagfält i kulturkriget. Elever och äldre förtjänar i stället måltider som byggs på kunskap och kring växter, skriver Linda Lindström och Jonas Norberg vid tankesmedjan Hållbart matsystem.
Lidingö kommun vill att skolmaten ska bestå av rätter som fler barn känner igen och tycker om. Enligt det politiska styret ska röror och grytor som många elever väljer bort inte längre serveras. Målet är att fler elever ska äta sig mätta, vilket enligt kommunen kan bidra till bättre ork och koncentration under skoldagen.
God mat ska hålla försvarsviljan uppe vid en katastrof. Södertäljes nya, unika krisavtal säkrar tusentals portioner färskmat – och förändrar skolmaten direkt. "Vi kommer ha en mångfald av olika råvaror," säger Sara Seing, kostchef i Södertälje kommun.
I vårändringsbudgeten för 2026 satsade regeringen 30 miljoner kronor på så kallad språkfrukost i skolan. Skolverket får nu i uppdrag att ge kommuner eller enskilda huvudmän som har skolenheter med socioekonomiskt svåra förutsättningar stöd för att planera, organisera och genomföra språkfrukost i skolan. I uppdraget ingår även att betala ut bidrag för språkfrukost.
Matsvinnet har minskat kraftigt på Osbecksgymnasiet och Lagaholmsskolan i Laholm – nu slängs i snitt bara en köttbulle per elev och dag. Efter samtal med eleverna och förändringar i serveringen har svinnet minskat med 18 gram per portion.
Samtidigt som allt fler kommuner erbjuder köttfritt i skolan har den vegetariska maten börjat ifrågasättas mer de senaste åren. Det säger Elin Röös, matforskare vid SLU och forskningschef inom forskningscentrumet PLATE som släppt ny rapport med svar på vanliga frågor. ”Ett ökat motstånd och oro från föräldrar, från eleverna själva eller politiker”, säger hon.