Det blev mer mat i soporna när coronapandemin började i Södertälje. I förskolorna låg frånvaron på 71 procent i mars förra året, något som tvingade köken att snabbt försöka ställa om.

Trängsel i matsalen är ett stort problem för skolan under pandemin. För att undvika att för många ses på samma yta samtidigt har Stockholms skolor ändrat tid, utbud och plats för skollunchen.

Britsarvsskolan införde tillfälliga åtgärder på lunchen för att minska risken för smittspridning av coronaviruset. Nu kan det nya striktare lunchschemat bli permanent.

För att undvika trängsel i matsalen under pandemin har Askebyskolan i Rinkeby infört en rad förändringar. Färre elever möts nu samtidigt under lunchen och man försöker hålla avstånd.  

Rektorn Marcus Hedström vid Tunaskolan säger att skolan verkligen vunnit stort och konkret på att satsa extra på skolmaten. Trots att temadagar med grillning utomhus eller beställning av familjepizzor till eleverna kostar extra pengar.

Ömsom undervisning på plats, ömsom distansundervisning hemifrån. Så har pluggsituationen sett ut för länets gymnasieelever under pandemiåret. Men hur har de fått i sig sin lunch när allt annat varit annorlunda mot förut?

Färre rätter att välja mellan, ett minskat salladsutbud och lunch som serveras tidigare eller senare än vanligt. Det är några av resultaten när SVT undersökt hur skolmaten förändrats under pandemin.  

Pandemin har tvingat flera organisationer att tänka annorlunda och ställa om, där är matorganisationen på Örebro kommun inget undantag. I omgångar har de fått byta den serverade maten på gymnasiet till lunchlådor – samtidigt som det inte får tummas på kvaliteten på maten.  

Coronapandemin har inneburit utmaningar inom skolvärlden. Inte minst när det gäller lunchen då många elever samlas på samma ställe.  

Livsmedelsverkets expert på skolmat, dietisten Ulrika Backlund, säger att rekommendationen till skolorna är att servera lunchen mellan klockan 11 och 13.  

Pandemin påverkar skolmaten. Borås Stad har minskat på salladsutbudet för att lätta på trängseln. Hilma Ahnstedt går i femman på Viskaforsskolan och saknar det gamla utbudet.  

För hundra år sedan infördes skolmaten i Sverige, då fattiga barn fick äta i ett utrymme på skolans vind eller källare. Men hur har skolmaten förändrats sedan dess? Mathistorikern Rikard Tellström reder ut.