Det krävs en attitydförändring till måltiderna i förskolan och skolan. Föreställningar om skolmåltider ”à la carte” måste ge vika, skriver debattörer från Kost & Näring, en branschförening inom Ledarna.

Flera kommuner i landet ser nu över möjligheten att börja sälja skolmat som blivit över under dagen för att minska matsvinnet. Men vad gäller egentligen? Och vilka regler måste följas?

Att köpa hem skolmat som blivit över från dagen är något som kan bli verklighet på flera håll i Blekinge. Bland annat i Ronneby kommun där kostchefen nu utreder möjligheten att sälja överbliven skolmat – för att på så sätt minska matsvinnet.

Skolrestaurangen på Älvkullegymnasiet i Karlstad är populär. För populär, stundtals. Elever vittnar om hur de ofta tvingas äta på andra ställen än just i matsalen.

Alla Helsingborgs kommunala skolor och förskolor har deltagit. Matsvinnet mäts, dokumenteras och har nästan halverats jämfört med 2017.

Det är den godaste maten som slängs mest och all skolmat lagas från grunden. Matrådet med fyra elever från årskurs åtta på Högastensskolan har genom kunskap fått med sig de övriga eleverna på skolan och påtagligt minskat svinnet.

Varje dag slängs tonivs mat på svenska skolor, enligt Livsmedelsverket. Nu kan barnen på en skola i Nacka tjäna pengar när de inte slänger mat. "De flesta vill köpa basketkorgar", säger Moa Granhage i årskurs 6C.

Just nu pågår en stor satsning på att ge elever och förskolebarn bättre kunskap om hållbar mat och folkhälsa i länet. Det är Norrbottens livsmedelsstrategi ”Nära Mat” som står bakom satsningen och redan nu utmärker man sig nationellt.

Vid Barncompaniets förskola i Boden är det vardag sedan länge med hållbarnhetstänk och hemmaodling. Och förskolan har redan vunnit ett kommunpris för sina insatser samt uppmärksammats av Livsmedelsverket.

Krokoms kommun storsatsar för att minska matsvinnet. På Kvarnbacksskolan har eleverna därför fått sluta med lunchrast – med positiva effekter på klimatet som följd. "Barnen har blivit ganska medvetna", säger läraren Agneta Kardin.

Skolköken märker av en ökning av specialkost till barn som äter selektivt. Enligt psykologen Torun Täljedal på Habiliteringscentrum i Västerås beror det här troligen på ökad kunskap och förståelse. "Man tänker förhoppningsvid inte längre att det här är barn som bara trilskas, utan faktiskt har riktiga problem", säger hon.