Kött och andra animaliska produkter utgör en oproportionerligt stor del av kommunernas matkostnader. Det mest ekonomiska sättet är också det mest inkluderande: Servera vegomat till alla, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg, Svensk mat- och miljöinformation.

Kött och andra animaliska produkter utgör en oproportionerligt stor del av kommunernas matkostnader. Det mest ekonomiska sättet är också det mest inkluderande: Servera vegomat till alla, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg.

Hallå där Eva Daun, rektor på gymnasieskolan S:t Petri i Malmö, som i stort sett fått bort matsvinnet på luncherna.

Allt fler elever vill ha specialkost i skolan. Som enda kommun i länet kräver Ydre intyg från läkare för att barnen ska få specialkost av medicinska skäl. Nu har ökningen i Ydre stannat av.

Det skiljer tusenlappar mellan hur mycket skolmaten kostar i de olika kommunerna. Från 4000 kronor per elev och år i Laxå till 11500 kronor elev och år i Tierp. Men skillnaderna i kostnader behöver inte säga något om kvalitén på maten säger Livsmedelsverket.

Mindre socker i skolornas kafeterior, säger Livsmedelsverket. Gärna det, svarar skolorna. Men genomförandet är inte alltid smärtfritt. "Det är inte populärt bland eleverna", säger Maria Radway, rektor på Gärdesskolan i Stockholm. Livsmedelsverket har kommit med nya råd om skolmaten.

Enligt ett riksdagsbeslut 1946 skulle alla barn i Sverige få varm mat varje dag. På 60-talet var detta verklighet i stora delar av landet men inte förrän 1973 var det ett faktum överallt.

Livsmedelsverket hoppas att råden ska användas i kommuner och skolor som stöd i det viktiga arbetet att främja hållbara matvanor – nu och i framtiden. (pdf)

Mer grönt och mindre kött i skolrestaurangen. Mindre socker i fritids och skolkafeterior. Livsmedelsverkets uppdaterade råd "Bra måltider i skolan" lyfter fram hur skolmåltiden kan göra skillnad för lärandet, hälsan och miljön – om den används på ett medvetet sätt i både skolkök och undervisning.

Nu kommer nya råd från Livsmedelsverket om skolmaten: det bör bli mer grönt på menyn och mindre rött kött. Dessutom bör skolkafeteriorna inte erbjuda några sötsaker. "Vi behöver se över sockret i hela skolmiljön", säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Skolmåltiderna borde användas mer som en del av undervisningen. Det föreslår Livsmedelsverket, som i dag presenterar nya matråd till skolorna.

Vissa dagar tvingas de lämna mat på tallriken, andra dagar hade de velat ta om men hinner inte. Eleverna på Forsenskolan anser att deras skollunch är alldeles för kort.