Skolan och förskolan har en viktig roll i det svenska folkhälsoarbetet. Inte minst när det gäller att ge barn och ungdomar kunskap om samband mellan hälsa, kost och fysisk aktivitet. Det skriver ett antal Moderater i en debattartikel.

Allt fler gillar maten som serveras i skolorna. Maten har blivit bättre, men det har också blivit mer fokus på det som hamnar på barnens lunchtallrikar, menar föreningen Skolmåltidens vänner.

Kosten har ingen betydelse för elevernas studieresultat. Det anser Norrköpings skolkommunalråd Olle Johansson.

Varje dag äter 3 miljoner skolbarn, äldre och sjuka en måltid som lagats av den offentliga sektorn. Vems är ansvaret att maten är både god och helst, billig?

Att mäta skolmatens kvalitet i antal kronor per portion är missvisande. Men det skapar rubriker. I stället för att förminska skolmåltiden till en fråga om pengar bör vi fokusera på det som verkligen skiljer en medioker skolrestaurang från en magnifik, skriver Pär Bergkvist med stöd av 13 kostchefer.

Svedala kommun i Skåne ändrar sig inte – halalslaktad dansk kyckling kommer även fortsättningsvis att serveras på skolor, förskolor och äldreboenden.

Skolborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm, är i princip överens med Miljöpartiet. ”I huvudsak tycker jag att deras krav är väldigt bra”, säger hon.

Bara drygt hälften av Stockholms grundskolekök lagar maten på plats. När och hur länge barnen äter lunch är det ingen som vet. Nu blir skolmaten en valfråga – och Miljö­partiet kräver en skolmatsutredning.

Tre gånger hittills under höstterminen har skolmaten varit slut när eleverna på Råtorpsskolan i Karlstad som har lunchrast sent har kommit. Det här har fått Marcus Pettersson, som har barn på skolan, att reagera.

Ernst Kirschsteiger lärde henne laga mat – och ordnade första jobbet. Nu är Sara Jervfors en visionär kostchef som är ansvarig för 23 000 portioner om dagen.

För drygt hundra år sedan började man servera lunch i skolan i Sverige. Då fick svältande barn en tallrik gröt. Hade de tur fick de också en klick smör på gröten. Nuförtiden är man rädd för fettet i smör och mjölk. Det skriver Elisabeth Hedman i en krönika.

En måltids-app samt en touch-skärm ska få unga i Hällefors att engagera sig mer i skolmaten. Att hänga med sin tid är en förutsättning anser måltidschef Stefan Lathi .