Färre barn föds i Gävleborg och det märks i skolorna. Nu öppnar åtta av tio av länets kommuner för att det kan komma förändringar i hur många skolor som ska finnas kvar, enligt en enkät från P4 Gävleborg. I Hofors finns Värnaskolan inte kvar i något av kommunens tre förslag till en framtida skolstruktur.

Färre barn gör att skolor runt om i landet kan komma att läggas ner. 79 av 237 kommuner som svarat på Ekots enkät uppger att det kan bli aktuellt att lägga ned skolor under de kommande fem åren.

Just nu finns inga konkreta beslut i de värmländska kommunerna om nedläggning av skolor, trots att eleverna blir färre och färre. Det visar svaren på en enkät SVT skickat till samtliga kommuner.

Att inte ta några beslut alls om skolorna kan bli dyrt för kommunerna när antalet skolbarn minskar. "Gör man inte någonting åt någonting, då rinner bara pengarna iväg", säger Monica Sonde, avdelningsdirektör vid SKR.

Låg- och mellanstadieskolan Grunnebacka i Kristinehamn är en av de landsbygsskolor som kan stängas efter valet, då kommunen hotas av ett minskande barnantal.

Flera kommuner tvingas stänga skolor och fler barn kan behöva åka skolskjuts framöver. I Malmö har nedmonteringen redan börjat och fler skolor kommer att försvinna de närmaste åren. "Vi börjar med paviljongskolorna", säger Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö.

För tre år sedan stod Rörviks nya skola i Sävsjö kommun klar för 100 miljoner kronor. Men elevunderlaget viker – hittills i år har bara tre barn fötts i samhället.

Runt 74 000 färre elever väntas i svenska grundskolor inom fyra år – motsvarande 311 skolor, enligt SKR:s prognos. Nu är nedläggning av skolor och minskande elevunderlag valfrågor i flera mindre kommuner – och det börjar också bli ett storstadsfenomen.

Hur påverkas en skola när andra skolor läggs ned? Hagbyskolan i Linköping fick uppdraget att ta emot flest nya elever när kommunen för tre år sedan genomförde stora skolnedläggningar.

Fler skolor kan komma att läggas ned när antalet elever minskar kraftigt de kommande åren. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, beräknas Sverige ha över 200 000 färre barn och ungdomar om nio år, en minskning med 8,6 procent. Det innebär en stor omställning för landets kommuner.

Barnkullarna blir mindre – och trenden ser ut att hålla i sig. Det har fått flera kommuner att lägga ned skolor och förskolor under den senaste mandatperioden. Linköping var tidigt ute och har totalt lagt ner 23 verksamheter.