Det är dags att skrota systemet med skolpeng. Det menar Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog. "Det fungerar inte och är dessutom feltänkt", säger hon.

Bara under de närmaste åren väntas det läggas ner flera grundskolor i Stockholm. "Ännu har inga kommunalt anställda lärare sagts upp på grund av arbetsbrist. Däremot är det många som tvingas byta skola", säger David Gustafsson som är ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.

Fler skolor bör läggas ner. Det menar branschorganisationen Almega utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck. "Men det måste ske under ordnade former, vilket kräver ett ökat samarbete mellan kommuner och friskolor", säger han.

Med minskade elevkullar som argument stängs skolor runt om i Sverige – i större städer såväl som på landsbygden. I mer än var tredje kommun diskuterar man att inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman skolor, visar Vi Lärares granskning.

Allt färre barn föds i Sverige. Och barnbristen slår hårt mot landets förskolor. "Det skapar en stor oro inför ens yrke i framtiden", säger förskolläraren Shilana Latif Najmaddin vars arbetsplats precis lagts ned.

Bara dagar efter att Niusha Mostafavi blivit antagen till Aniaragymnasiet kom beskedet om att Skolinspektionen återkallat tillståndet för den fristående skolan. För elever antagna till åk 1 finns platser på motsvarande program på andra gymnasieskolor enligt Göteborgs stad.

Efter beskedet om att Aniaragymnasiet stängs har eleverna fått erbjudande om att fortsätta sin utbildning tillsammans med sina klasskamrater, i kommunal regi. Även personalen har fått erbjudande om att arbeta i den nya organisationen, berättar Maija Söderström, avdelningschef på utbildningsförvaltningen i Göteborg.

Enligt en enkät som Almega utbildning låtit göra kommer 48 procent av alla friskolor lägga ned om skolpengen sänks med sex procent. ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag”, skriver Andreas Mörck, Almega utbildning.

Markaryds folkhögskola, som nyligen gick i konkurs, är den första folkhögskola i landet att göra det efter att anslagen minskat. Nu har 14 rektorer på folkhögskolor i södra Sverige skrivit en debattartikel där de kräver att statsbidraget räknas upp i takt med kostnadsökningarna.