Representanter för utredningen ”En mer likvärdig skola” kritiserar min granskning av deras analyser och förslag om att göra ett skolpliktsavdrag i beräkningen av friskolornas ersättning. Förutom att upprepa felaktigheter, och ignorera stora delar av min kritik, försöker de dock tyvärr mest blanda bort korten, skriver skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren.

Utredningen för en mer likvärdig skola hade i uppgift att lägga förslag som motverkar skolsegregationen och förbättrar resursfördelningen. En lång rad förslag lämnades och betänkandet är nu ute på remiss, skriver Björn Åstrand, utredare, Utredningen om en mer likvärdig skola, m.fl., i en replik

Friskolornas vd Ulla Hamilton tycks anse att det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de dessutom ska ha rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Men någon sådan rättighet finns inte och har heller aldrig funnits, replikerar Sten Svensson, Nätverket för…

Åstrandutredningen föreslår att kommuner ska kunna göra ett avdrag i beräkningen av skolpengen till fristående skolor, i syfte att säkerställa likvärdighet i resursfördelningen. Men utredningen har räknat fel och förslaget riskerar att minska likvärdigheten och öka kostnaderna, skriver skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren.

Den stora kostnaden för kommunernas utbudsansvar är att det uppstår tomma platser på deras skolor, som i sin tur drar upp den skolpeng som kommunerna behöver betala till friskolorna. Ulla Hamilton glömde bort denna avgörande detalj i sitt försök att tillrättalägga bilden av finansieringen, replikerar Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand

När 85 procent ersättning till friskolorna gällde var det även tillåtet med elevavgifter, men jag antar att avgifter inte ingår i förslaget från dem som vill återinföra den gamla ordningen. Varför ska en elev straffas genom att få lägre skolpeng bara just för hen väljer en friskola, frågar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Hundratals miljoner kronor riskerar att hamna fel när skolstatistiken är sekretessbelagd. Bidragen som kommunerna delar ut baseras nämligen på uppgifter som man nu inte längre har tillgång till. Och trots att Skolverket publicerat den gamla statistiken kvarstår problemet på lång sikt. Exakt när det kommer vara löst är oklart.

Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst, skriver debattörerna.

Lindquist hävdar att Likvärdighetsutredningen inte inskränker skolvalet. Men självklart påverkar en sänkt skolpeng till friskolorna förutsättningarna att driva friskola. Något som i sin tur påverkar skolvalet, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Trots att Gävle kommuns utbildningsnämnd avstyrkte etableringen av Nya Kastets skola 2015 och 2016, har kommunen fram till idag tvingats betala drygt 17,4 miljoner till skolan. "Det är lagtrots om vi inte gör det och vi kan bli stämda om vi inte gör det", säger kommunalrådet Åsa Wiklund-Lång (S).

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén. "Jag tycker att det är fullständigt orimligt att vi inte ska kunna följa upp vad våra skattepengar används till."

Efter att en del elevuppgifter från friskolor nu klassas som affärshemligheter har kommunerna fått betydligt svårare att bland annat på ett rättvist sätt ge ekonomiskt stöd till skolor och förskolor.