Det behövs inga riksdagsbeslut för att öka rektorernas makt över skolan. Och bästa sättet att ge elever ökat stöd och lärarna bättre lön är att höja skolpengen, skriver Bo Andersen (FP).

Systemet med skolpeng kan göras om så att socialt utsatta områden med svaga skolresultat får mer pengar, föreslår Jan Björklund.

En allt större del av skolpengen går till lokalkostnader i stället för till undervisning. Det visar en genomgång av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) som Dagens Samhälle har gjort.

Ett nytt skolpengssystem baserat på riksprislistan skulle förenkla regelverket och gynna mindre kommuner, skriver Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Oklara beslut om pengarna gör att resurser läggs på onödiga rättsprocesser mellan kommuner och fristående skolor, skriver Cecilia Nykvist, vd Friskolornas riksförbund m.fl., i en debattartikel.

Eskilstuna kommun planerar förändringar av skolpengssystemet. Bland annat ska justeringar utifrån antal elever göras tätare och lokalkostnader få större betydelse.

Skolpengen höjs med fem procent nästa år. En ökning som Annelie Luthman (Fp), ordförande Barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall, är nöjd med – trots att budgeten i grunden har en Socialdemokratisk prägel.

Det är orimligt att dogmatiskt och okritiskt hålla fast vid systemet med skolpeng så som det fungerar idag, eftersom det är uppenbart att det inte fungerar. Skolpengen måste samtidigt underbyggas med resultat, skriver Benjamin Dousa, riksordförande Moderat Skolungdom, i en debattartikel.

Transparensen i många skolpengsbeslut är alltför dålig, vilket leder till osäkerhet om lika villkor verkligen råder mellan kommunala och fristående förskolor och skolor. Följden blir en mängd onödiga och kostsamma rättsprocesser, som kan undvikas genom bättre direktiv till kommunerna.