Regeringen vill förändra ersättningen till friskolorna och införa en nationell norm för skolpengen.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolpengsbeslut fattas och hur resurserna fördelas tillskolorna. Målet är att utvärdera om lagens intentioner uppfylls och om systemet är rättvist ochlikvärdigt oavsett vilken huvudman och skola eleven väljer. (pdf)

Att, som Friskolornas riksförbund gör, utgå från bokförd kostnad per kommunal elev och sedan jämföra det med budgeterat grundbelopp per elev i fristående skola är inte en bra metod för att visa huruvida lika villkor råder. Det skriver Annika Wallenskog och Monica Sonde, SKR.

Skolministern utgår, liksom de flesta skoldebattörer, från att friskolor är överkompenserade. En ny rapport visar att det i stället är friskolornas elever som missgynnas ekonomiskt. Av 32 undersökta kommuner bryter 30 mot lagens krav på likvärdighet och transparens. Det skriver Per-Arne Andersson, ordförande, och Mikaela Valtersson, rapportförfattare och fd. ordförande för Friskolornas riksförbund

Ett utbrett fusk med obehöriga lärare på tjänster som kräver behörighet fick Adam Kedert att se rött. Efter en vecka på jobbet som Sveriges Lärarstudenters ordförande satte han ned foten. Sänkt skolpeng för de som ger obehöriga jobb är ett av hans tre förslag.

När ska vi få en regering som kan sätta ner foten ordentlig i frågan om skolpengen? skriver pensionerade läraren Hans-Eric Lindahl,

Skolminister Lotta Edholm (L) säger att kommunernas ansvar för alla elever i en kommun gör att de skolpengen måste höjas. Nu vill hon ändra lagen.

När kommunernas kostnader inom skolan ökar drivs även skolpengen till friskolorna upp – oavsett om friskolornas kostnader stigit lika mycket.

Bara Sverige har ett system där skolpengen kan finansiera högerextremism och hat mot journalister. Visst är det märkligt? skriver Jonna Sima på ledarplats.