I dag har regeringens skolpengsutredning presenterats. Friskolornas riksförbund välkomnar en ordentlig genomlysning av kommunernas faktiska skolkostnader, men understryker att friskolornas elever måste behandlas rättvist när skolpeng fördelas.
I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Det menar regeringen som nu tillsätter en utredning för att ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan.
Regeringens direktiv till utredningen om skolpeng föreslår olika nivåer för friskolor och kommunala skolor – eftersom de kommunala dras med större kostnader. "Allt annat vore orimligt", säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Det är bra att regeringen verkar ha ändrat sig. Men många generationer har redan genomlidit år i underfinansierade kommunala skolor, eller friskolor som körts i diket på grund av vinstmaximerande ägarbolag. Det sveket är svårt att förlåta, skriver Aftonbladets Susanna Kierkegaard.
Skolexperten Per Kornhall om beskedet att skolpengen till friskolor ska ses över: ”Äntligen finns det en rikspolitiker som säger det alla politiker på andra nivåer, forskare, lärare, skolledare och förvaltningar har sagt”.
Regeringen vill att ersättningen till friskolorna ska förändras. DN har tagit del av direktiven till den utredning som regeringen presenterar i slutet av veckan – och som ska leda till ett radikalt annorlunda ersättningssystem.
Denna studie syftar till att undersöka hur skolpengsbeslut fattas och hur resurserna fördelas tillskolorna. Målet är att utvärdera om lagens intentioner uppfylls och om systemet är rättvist ochlikvärdigt oavsett vilken huvudman och skola eleven väljer. (pdf)
Att, som Friskolornas riksförbund gör, utgå från bokförd kostnad per kommunal elev och sedan jämföra det med budgeterat grundbelopp per elev i fristående skola är inte en bra metod för att visa huruvida lika villkor råder. Det skriver Annika Wallenskog och Monica Sonde, SKR.