Nu krävs en seriös diskussion och konkreta förslag på åtgärder bortom populistiska floskler om flumskolor och diffusa krav på mer ordning och reda. Det skriver Lisa Magnusson på ledarplats.
För närmare 100 000 elever i nian innebär det att grundskolan är över och att gymnasiet väntar till hösten. Men en av åtta niondeklassare lämnar grundskolan utan att ha behörighet att söka ett gymnasieprogram, skriver Ibrahim Baylan (S), m.fl.
Bara sju av tio tar examen från gymnasiet inom tre år. För att komma till rätta med problemet vill Socialdemokraterna satsa extra på sommarkurser för den som fått underkänt under terminen.
Barn i skolan, vården och socialtjänsten far illa för att vuxna gör fel. Så ska det inte vara. Regeringen inför nu därför ett treårigt program för att stärka kunskapen i kommunerna, skriver Maria Larsson (KD) och Maria Arnholm (FP).
Riskkapitalbolagen är olämpliga som ägare av välfärdsföretag. Det anser Socialdemokraterna som nu vill skärpa kraven på alla bolag som verkar inom vård, skola och omsorg. Även Anders Borg öppnar för nya regler.
De stora skiljelinjerna mellan Folkpartiets politik och oppositionens finns inom skola, arbetsmarknad och tillväxt, skriver Anna Manell (FP), och Mohamad Hassan (FP).
I ena ringhörnan Jan Björklund, i den andra Stefan Löfven. Ett valår är det politikerna som går tungviktsmatchen om skolan. Det syns på Skolvärldens femte rankning av Skolsveriges mäktigaste.
Frågan är om ett återförstatligande hör hemma bland de mest angelägna åtgärderna, skriver Daniel Suhonen, Sten Svensson och Mats Wingborg i en replik till Vänsterpartiet.
Återinför närhetsprincipen istället för det fria skolvalet, statlig styrning med fokus på likvärdighet såväl som resultat, bort med vinstdrivande skolföretag och den fria etableringsrätten är några av Vänsterpartiets ideer för skolan.
Problemen i den svenska skolan beror framför allt på vinstintresse, kommunalisering och fritt skolval, skriver Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarca (V).