När Miljöpartiet i dag presenterar sin höstbudget ligger mycket fokus på skolan. Istället för att lägga 60 miljarder på ett femte jobbskatteavdrag delar man de pengarna lika på klimat och utbildning.

Det blåser medvind nu för oppositionen. Väljarnas förtroende för regeringen rasar, visar en ny opinionsmätning. Samtidigt har det blivit oppositionens tur att sprätta iväg miljardlöften ur de egna budgetarna. Det skriver Expressen på ledarplats.

Den fria etableringsrätten och det fria skolvalet har gjort att Sveriges skolor har tappat i likvärdighet och att skolsegregationen har ökat. Det krävs politiskt mod och mindre ängslighet över de politiska blockgränserna för att bryta de växande klyftorna, skriver Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

I sin skuggbudget viker Socialdemokraterna 4,5 miljarder kronor för skolområdet det kommande året.

Socialdemokraterna vill satsa 4,5 miljarder på skolreformer, enligt Expressen. Två miljarder går till att minska klasstorlekarna i år 1-3 och förskoleklassen för sexåringar.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) underkänner den socialdemokratiska miljardsatsningen på skolan. Satsningen förutsätter lågstadielärare som i dag inte finns, menar Björklund.

Miljöpartiets budgetförslag nästa vecka innehåller 2,4 miljarder kronor i satsning på skolelevers läsning. Alla elever ska få tillgång till skolbibliotek och bibliotekarier, skriver språkröret Gustav Fridolin (MP) med flera. Partiet satsar totalt 33 miljarder kronor på skolan i sitt förslag.

Friskolereformen var aningslös, hävdade Anna Johansson (S) medan Helene Odenljung (FP) skyllde gymnasieskolornas ekonomiska kris på kommunaliseringen. GP:s första debatt på bokmässan blev välbesökt.

Vänstern satsar tio miljarder kronor nästa år på boende, jobb, utbildning och hälsa för unga, enligt partiets skuggbudget som läggs fram i oktober.

Vi oroas av förslaget att flytta bort Center för Skolutveckling från kommunstyrelsen, skriver Elisabet Mossberg, Lärarförbundet, och Alliansen i Göteborg.

Fler utbildningsplatser, fler relevanta sommarkurser, högre kvalitet och krav i högskoleutbildningar, det är ett ordentligt lyft Socialdemokraterna föreslår i högskolan. Och ambitionerna fortsätter: Bättre arbetslivsanknytning, breddad rekrytering och högre grad av vidareutbildning för yrkesverksamma. Det är bara en fråga som inte lyfts: Vem ska göra det? Det frågar sig Daniel Braw på ledarplats.

Man kan fråga sig varför de svenska väljarna på 1980-talet hade ett ganska begränsat intresse för skolan, medan den seglat upp på medaljplats under 2000-talet? Varför var den skola som Folkpartiets major Björklund ständigt beskriver som en socialdemokratisk flumskola inte en källa till upprördhet bland väljarna? Det enkla svaret på den frågan är att den…