Regeringens betygsutredning gör upp med både betygsinflationen och den skarpa F-gränsen. Det finns skäl att vara optimistisk. Det skriver Elias Nilsson i en ledare.
Regeringen vill förlänga grundskolan till att bli tioårig. Det ska ske genom att omvandla det redan obligatoriska förskoleåret till att bli ett första grundskoleår. Syftet är att stärka fokus på färdigheter i räkning, skrivning och läsning redan vid sex års ålder, skriver Mathias Bred i en ledare.
Betyget F bör skrotas och betygssystemet ändras. Det väntas regeringens utredare föreslå i en kommande utredning. "Det stora problemet i dag är att betygen inte är rättvisa och att vi har betygsinflation", säger utredaren Magnus Henrekson.
Skolministern har tidigare sagt nej till att slopa F-gränsen som i dag stoppar många elever från att börja gymnasiet. Nu öppnar hon för att införa ett nytt betygssystem där F-gränsen tas bort. "Det skulle ge fler elever en chans att lyckas", säger hon till DN.
Ett slopat F-betyget är bra för både lärare och elever. Det menar flera skoldebattörer som Vi Lärare har talat med. "Då kan vi fokusera på att alla elever ska nå så långt som möjligt", säger läraren HP Tran.
Många är positiva till betygsutredaren Magnus Henreksons förslag att skrota betyget F och att elevers meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven.
Vi gör grundskolan tioårig. Från och med hösten 2028 kommer alla elever att gå i skolan i tio år och förskoleklassen kommer att bli årskurs ett, skriver utbildningsministern och skolministern.
Dagens betygssystem är för svartvitt och riskerar att många elever tappar motivationen. Därför kommer betygsutredningen att föreslå en tiogradig betygsskala och att det vida begreppet underkänt – betyget F – slopas.
Under Lotta Edholms år som skolborgarråd i Stockholm pågick försöket med den hårt kritiserade romska kulturklassen på en kommunal grundskola. Barnen isolerades i en egen byggnad och hade länge obehöriga lärare. Trots flera kritiska inspektioner så avvecklades klassen först efter att Lotta Edholm slutat.
"Förändringen kan innebära en positiv förstärkning av barnens tidiga läs- och skrivinlärning. Men jag vill betona att det behövs generösa övergångsregler under en lång period", säger Sveriges Lärares Anna Olskog.